Yeeha.

Visst är det helt okej att vara lite uppstudsig, glad och stolt när någon ringer och säger: "Det var jättemånga som sökte tjänsten, men vi valde ut några stycken som vi väldigt gärna vill träffa. Kan du komma hit på tisdag?"

Slut!

Fan vad bra vi var idag! Opponeringen gick jättebra. Vi var fyra grupper, tre blev godkända. Vi var en av dem. Han har en vecka på sig att bestämma vilka som får VG. Kanske, kanske inte...
För att fira (igen) åkte vi in till stan och åt dagens lunch som var suuupergod oxfilé. Jajemänsan, oxfilé äter man ju inte varje dag som student precis. Fast nu är jag inte student längre. Sen kramades vi och åkte hem.

Nu ska jag se på The Office eftersom det är otroligt roligt, sedan ska jag sova för jag är jättetrött. Imorgon kommer mor och hjälper mig att flytta hem mig. Tja, annars är det som vanligt tycker jag - med en del saker är det sämre, med en del är det bättre.

Uäh.


Platserna längst fram på Madonnas turné måste ju vara hutlöst dyra. Eller inte.



Uppsats.

Imorgon är det min sista dag på Örebro universitet. Känns både lite sorgligt och helt naturligt. Först ska vi ha opponeringar på våra B-uppsatser, sen ska jag ha ett tårfyllt farväl av mina tre söta klasskompisar. Fast vi ses nog ganska snart igen. Vi kommer verkligen inte tappa bort varandra i alla fall.

Apropå vår B-uppsats kan jag, för att skryta lite, berätta att mammas väninna som är enhetschef på en klinik på Karolinska i Stockholm jättegärna ville ha en kopia av vår uppsats när hon var hos mamma och hälsade på i helgen. För att hon tyckte den var så bra och att hon kunde använda den för att motivera sina läkarsekreterare och annan personal att använda diagnoskodning mer och mer. Cooolt. Vi är bäst.


Blä.

Att det ska vara så jävla svårt att få en liten lägenhet med centralt läge i Örebro såld. Den är faktiskt fin och fräsch på riktigt och det är inte så att jag håller på och leker snål smålänning här utan priset är faktiskt helt okej också. Det är inte ens någon som vill hyra över sommaren. Eller det var det. Men människor går tydligen inte att lita på längre, antingen mailar de inte ens tillbaka eller så hoppar de av i sista minuten. Detta kommer leda till att jag får betala dubbla hyror i sommar med resultat att jag kommer vara superfattig och ha en skittråkig sommar. Dessutom måste jag förmodligen låna av mina föräldrar och det hatar jag. Och får inte den nya mäklaren lägenheten såld i augusti vet jag inte vad jag gör. Förmodligen kommer jag lägga mig under en filt och aldrig mer vilja stiga upp. Ahh, jag vill bara flytta härifrån nu och börja leva ett riktigt liv någon annanstans. Idag var första gången som jag verkligen funderade på ifall jag gjorde på rätt sätt när jag flyttade hit. Men jag vill inte ångra mig, jag vill inte eftersom det varit så himla bra här. Därför tänker jag inte göra det. Så jävla meckit med allt bara. Jag orkar inte.

Pics.

Meningen var ju att den här sista helgen i Örebro skulle dokumenteras noggrant. Visseligen blev fallet så, men många av bilderna är censurerade eller alldeles för suddiga. Eh, men det var ju kul ändå.

Fest å sånt.

Jodåsåatt.... Det var bra med fest igår. Vi skrattade och pratade och mina kompisar här är så fina, de säger så himla bra, smarta och roliga saker. S fick massor med guldstjärnor för hennes ärliga analys av mig igårkväll: "Fan vad du ser söt ut idag, Ida. Det syntes på dig direkt när du kom idag. Jag bara: Wow!" Fast hon var full när hon sa det så jag vetifasen... Men det är ju dumt att man ska bli generad och börja neka istället för att säga: "Ja, jag vet. Jag känner mig rätt bra idag."

Förhoppningsvis blir det bra med fest idag också då vi ska ut med klassen. Det blir väl ungefär som förra året då den gamla haggan i klassen som är från Lindesberg blir för full och börjar sluddra om konstiga saker på konstig dialekt samtidigt som hon sitter och visar stringen där bak. Suck. Vad är det med en del människor undrar man...
18932-142

Oh no.

Åh. Åh. Åh. Fattar ni hur jävla ironiskt det är. Enda snygga killen ikväll som jag råkar börja prata med i toakön var kristen. Så jäkla tyypish. Och just efter mitt jätteanti-kristna inlägg också. Men jag orkade liksom inte diskutera. Gav honom bara några pussar på kinden eller så. Det räcker.

Och vad kul det är när taxichaffisen är nyfiken på vad man sysslar med och innerligt och hjärtligt önskar en lycka till med livet när man säger hejdå. Trevligt trevligt.

Borat.

Lysande.

Guuud.

Karin har varit på en frikyrklig konfirmation. Vetifasen om jag hade klarat av det ärligt talat. Antingen hade jag brutit ut i skratt åt alla tokigheter eller så hade jag ställt mig upp i kyrkbänken och gastat: "Men för fan, är ni galna hela bunten?"

Nu brukar ju många frikyrkliga saker vara lite extrema. Det talas i tungor, psalmer sjungs med armarna utsträckta och ja, Knutby ni vet. Men i alla fall. Jag har egentligen väldigt svårt för alla slags kyrkligheter. Detta trots att jag är uppväxt mitt i bibel-Småland i ett litet samhälle där det finns tre olika kyrkor på 300 pers. Vanliga kyrkan, Missionskyrkan och Filadelfiakyrkan. 
När jag var liten gick jag på aktiviteter i alla dessa. Vanliga kyrkan hade kyrkans barntimmar och senare konfirmation. I Missionskyrkan hade vi scouterna och i Filadelfiakyrkan var jag bara med några gånger eftersom det kändes för läskigt på deras möten (se ovan). Dessutom gillade inte mina föräldrar att de lockade dit kidsen genom att ge oss luktsuddin, pennor och biblar. Nej, det var en rätt skum grej, Filadelfiakyrkan. Men de andra gick ändå rätt så bra. På scouterna i Missionskyrkan hade vi så roligt och det var egentligen ingen som brydde sig så värst mycket om Gud-snacket (nu vet jag inte ifall missionare räknas som frikykliga, men de betedde sig inte som det iaf). Vanliga kyrkan har så mycket traditionella saker som pågår, bröllop, dop mm, och det var ingen som tvingade på en någonting, därför kändes också det ganska naturligt. 
Kanske beror det mycket på mina föräldrar, men redan när jag var liten var jag väldigt kritisk till alla stories från Bibeln och min konfirmationspräst blev sur när jag frågade: "Men dinosaurierna då?" Jag är glad för att jag var så kritisk, men berättselserna går ju faktiskt inte ihop. De gör ju inte det.
Men tänk om någon från Filadelfia lyckades snärja mig in i deras grej, vad hade hänt då? Vart hade jag befunnit mig nu? Hur hade jag tänkt? Förmodligen helt tokigt. För det är så det känns nu. Att folk som blir, eller är, religiösa är lurade. Förda bakom ljuset. De tror på nåt som inte går att bevisa. Det är ju helt knäppt. Sen vet jag att det kan vara så att en del människor behöver något att tro på för att överhuvudtaget klara av att leva. Men vadå, då lurar man ju bara sig själv. Man lever i en falsk och påhittad värld. 
Och frågan: "Finns Gud?" Det är ju en s k icke-fråga. Det finns ju ingen som kan svara på frågan och det kommer aldrig finnas någon som kan det i framtiden heller. Varför ens fråga? Det är ju som att den inte existerar. Så varför ska man snurra in sig i en massa saker överhuvudtaget?

Nej, det frikyrkliga ger jag inte så mycket för, precis som Karin. Min uppfattning om det är att de lever i sin egna lilla värld och föraktar alla som inte tror, nästan som att de skrattar åt en eftersom de "vet" att vi andra kommer komma till helvetet. Svenska kyrkan har ändå en annan attityd. De dömer ingen och i många fall har de en human syn på andra människor. Under min konfirmation öppnade de upp för diskusssion och vi hade många bra samtal trots att de flesta av oss var kritiska mot allt.

Det är bland annat därför jag kan tänka mig att gifta mig i kyrkan. Fast jag kan också tänka mig att ändra lite, prällen behöver inte säga: "Med Gud som vittne", det räcker att han/hon säger: "Med dessa människor som vittne" (och så ska han/hon säga: "You may kiss the bride" också, men det hör ju inte till detta). För jag får fortfarande inte ihop det där med dinosaurierna. Men det andra är rätt bra.

De e najs.

Haha. Idag har jag inte haft alltför mycket att göra. Därför har jag ägnat en del av dagen åt roliga filmsekvenser. Först den skånska traktorgubben "De e najs" och sen den handikappade hunden från Australien som fanns i Silverfiskens blogg en gång.

Jag skrattar fortfarande.

Regn.

Vaknade i morse av att det droppade sådär härligt på min balkong. Skönt ljud. Det var dessutom väldigt härligt att få sova ut ordentligt och ligga kvar för att tänka på att jag är ledig nu, färdig med uppsats och allt. Fast snart är det slut på den friden. Om ett par veckor kommer jag börja jobba klockan sju. Börja klockan sju! Då måste man stiga upp innan klockan sex för att hinna. Innan klockan sex! Har ni hört nåt så galet...

Pet Shop Boys nya skiva verkar bra. Jag gillar låten Integral. 

Nu är det snart Zlatan på tv.

Shoes.

Hej. Jag heter Ida. Jag har fina skor.


Fort det gått.

Gaaaah. En vecka kvar på Örebro universitet! Sen har jag en titel. En yrkestitel. Det är faktiskt lite coolt. B-uppsatsseminarium har vi nästa vecka, sen är det finito. Sista helgen nu som kommer innebär fest, fest och fest.

Stockholms Kyss.

"Det är kyligt här i natt när Stockholm kysser mig på kinden" 
En riktig Winnerbäck-fras. Bra låt. Svängig. Undra om man kommer komma iväg och se honom den här sommaren också.

Fast den här sommaren kommer bli konstig. Annorlunda. Vännerna är utspridda till Borås, Linköping, Växjö, Värnamo och Spanien under hela sommaren. Och så jag i Jönköping. I en andrahandslägenhet där jag kanske inte ens kommer lyckas få Internet. Jag kommer ju dö av tristess. Sitta uppe och prata med folk om somrarna tills fåglarna börjar kvittra, det är ju liksom min grej.
Ja, vem ska ta hand om mig i Jönköping egentligen?
Äh, jag vet inte. Jag ska ju jobba massor så förmodligen somnar jag vid sju-tiden varje kväll. Och så får jag väl åka iväg på utflykter på helgerna. Dessutom har jag ju en veckas semester. Visserligen har inte pengarna börjat trilla in då, men jag klarar mig nog. 
Behöver jag någon som tar hand om mig i Jönköping?
Troligtvis inte. Men jag kanske vill det ändå. Fast en redig kvinna reder sig själv. Och sån har jag ju alltid varit. Självständig, ordentlig och redig och för det mesta på egen hand. Nyckeln ligger i att man säger att man gör saker och ting själv, inte ensam. "Jag gick en promenad själv" istället för "Jag gick en promenad ensam".

Nåja, det ska nog gå bra.
Bara det inte regnar.

Turist.

Idag har vi varit på sightseeing. Med bara nån vecka kvar i stan kom vi på att vi kanske inte sett så mycket av Örebro på de här två åren. Vafan, tänkte vi, vi åker till Svampen i alla fall. Och så tar vi en turistig bild på slottet också. Sagt och gjort.

 Utsikt söderut ner mot stan. Pilen pekar på mitt hustak.
 Hjälmaren finns åt öster.
 Svampen nerifrån marken.
 Le slott.


Så. Nu har jag sett allt. Nu kan jag flytta härifrån.

110 pix.

Plockade förresten in min schlagervinst idag. 20 spänn på orcherna gav 110 kronor. Inte så illa ändå. Tack Lordi. Fast jag är ju grymmast som visste att jag skulle vinna stålars. Förra året spelade jag ju på att Stenmarck skulle vinna den svenska finalen, då fick jag ungefär 300 pix. Det som dock alltid sker när jag ska spela sånt här på Ica är att jag måste instruera personalen hur man gör. "20 kronor på Finland som vinnare, tack. Nej, numren på länderna står inte i Oddsetprogrammet och jag kan inte utantill vad Finland har för nummer för jag har ingen sådan maskin från Svenska Spel men om du först tar ut en lista med alla oddsen på så ser man det och OJ vilken KÖ det har blivit nu här bakom mig för att det tar sån tid men om du gör som jag säger går det jättefort." 
Nej, jag sa inte det där sista. Och det första lät ungefär: "Jomen jag trooor att man kan göra så...eh, kanske." Fast de gjorde som jag sa. Ibland är det bra att ha jobbat extra i spelbutik. 
Imorgon ska jag köpa jordgubbar för alla pengarna.

Sniff.

En timma i tåg och fyra timmar i buss genom alla sömniga västgötastäder och vägar med skog, skog och åter skog med regn, regn och åter regn och med Kent i lurarna gör att man hinner reflektera ganska mycket. Med undantag för vissa störningsmoment som gjorde att mina tankar flög på annat håll, t ex en svettig gubbe samt en ung kille på nära avstånd som doftade så gott att jag fick hjärtklappning. Tänk om man hade en sån att sniffa på lite varje dag.

Nu har jag dock ont i huvudet. Måste vara nyduschade fräscha killens fel. 
Inte något gott som inte för något ont med sig.

Åh.

Åhh. Mamma hade med sig liljekonvalj in från sin promenad. Jag kan utan tvekan säga att det är min favoritblomma. Jag har nog ställen för alla slags blommor här hemma, vitsippor, gullvivor, syrén, blåklockor... Men det är nåt särskilt med liljekonvalj. De är vackrast, doftar godast och jag minns så väl när jag förr cyklade till ekskogen som heter just Liljekonvaljen vid hembygdsgården och plockade liljekonvalj i flera timmar kändes det som. En bukett till farmor och en bukett till mamma. 
18932-133

Och jag vet att jag alltid blir så åhh-ig när jag inte varit i hembyn på länge.
Men det är ju så.

Rune.

18932-128

Min farfar heter Rune. Han var nyss här och käkade tårta och hallongrottor och gav mig födelsedagspaket. Han är söt. Ingen annan liknelse med pingviner i övrigt.

Han då?

Haha, vad roligt. På den nya och populära bloggen Tjuvlyssnat.se finns den här från Värnamo med. Killen som skickat in den är Jompa och jag misstänker starkt att det är min kompis Jompa från gymnasiet som skickat in den och att det är hans roliga och lite flummiga polare som uttryckt det roliga (Gyllen, visst är det Jiteg?) Jompa var förresten min studentbaldejt. He's greit. 
Apropå kompisar härifrån man inte sett på ett tag träffade jag min hemby-kompis Martin på Ica i fredags. Från att vi var fem-sex har han alltid varit kort och nått mig till nånstans på överarmen. Under årens gång har det hänt massor och jag tänker varje gång jag träffar honom "Shit, vad lång han har blivit..." Tydligen glömmer jag bort att han förmodligen slutade växa nångång han också, kanske bara lite senare än mig. Numera är han inte bara lång, han är också en duktig fotbollsspelare i Öster.

Födelsedag.

Det blev en bra dag igår. Jag är glad att jag åkte hem för det känns som att det är i hembyn som man ska fira sin födelsedag. Man får vara födeledagsfin i kjol hela dagen, födelsedagsfika i trädgården, grannar kommer för att gratulera (jaja, de ska väl egentligen mest fira mamma eftersom hon fyller samma dag. men jag får också lite), finmiddag med familjen på kvällen osv. Och egentligen brukar jag inte ha kjol så ofta, men när jag hittar en som är fin och passar bra är det faktiskt ganska trevligt.
18932-13518932-136

Födelsedagsfin och lite sådär nära


Idag har jag, mamma, syster, bror och mina två svägerskor varit i Växjö och shoppat plus att vi åkte till glasbruken och tittade på deras fabriksförsäljningar och andrahandssorteringar. KostaBoda, Orrefors och allt sånt. Så himla många fina saker och det är jättemycket billigare där. Och vem bryr sig om en bubbla eller två i en skål? Inte jag iaf. Jag hittade en massa fint.

Och nog för att Lordi är coola, men jösses... Låten är ju bra också! Jag gillar den som fan. Jag har dessutom spelat pengar på att de ska vinna. Därför gör de det. Rock halleluja!

23.

Och nu är klockan lite efter midnatt. Det betyder att jag är närmare 25 än 20. Där ser man...

Orcher.

Oh, Finlands egna orcher var ju så jävla grymma. Jag blev nästan lite rädd på riktigt. Hoppas de vinner hela skiten på lördag.


Flytt.

Jag håller på att packa ner glas, kläder och annat stuff som jag ska ta med ner till hembyn imorgon. Att flytta är verkligen ett jobbigt projekt oavsett om man ser fram emot det eller inte. Själv har jag kommit på att jag är rätt så likgiltig just nu. Jag vet ju att jag inte vill stanna här. Nej, det går ju inte. Men vad är det jag flyttar till? Jag vet knappt. Sommarjobb i Jkpg är ju klart, men eftersom min höst ännu är oviss kommer jag att bo i andra hand över sommaren, i en lägenhet som tillhör en gammal flamma från gymnasiet. Det känns i och för sig rätt bra. Lägenheten är fin, ligger i det område jag vill bo i och killen jag känner är jättetacksam att få hyra ut till en skötsam och ordningssam tjej som han känner och jag vill inte binda upp mig på ett ställe ifall jag inte får nåt mer jobb. Därför kommer jag att skriva mig på adressen i hembyn över sommaren. Det känns ju lite som ett steg i fel riktning trots att jag inte kommer bo där. Men jag kommer ju ha alla mina saker där, och min post.
Nåja, jag har i alla fall sökt ett väldigt intressant jobb i Jkpg som är under hösten. Vi får väl se. Nån gång kommer det ordna sig. Det bara lite jobbigt att packa och packa och packa...


Da Vinci.

Jag hoppas verkligen att jag kommer iväg och ser Da Vinci-koden när jag är hemma i helgen. Fast biobiljetterna kostar hundra spänn. Rena rånet! It better be worth it... 
Egentligen är det inte så mycket för boken som jag vill se filmen. Eller jovisst, boken är ju riktigt bra, spännande och intressant, men jag hade nog tyckt den var ännu mycket mer superbra ifall den inte redan var så hypad när jag läste den. Jag hade nog lite mer förväntningar än jag trodde att jag skulle ha. Men nej, de största anledningarna till att jag vill se filmen är dels för miljöerna i Paris och för skådespelarna. Både Audrey Tautou och Tom Hanks tillhör mina favoriter. Tom Hanks har jag alltid gillat på nåt sätt.

Audrey Tautou ja, hon är ju underbar. Ikväll är det en fransk thriller med henne som heter Vansinnigt förälskad, eller À la folie.... pas du tout.


Yes.

Oj! Idag blev vi TYP klara med vår B-uppsats. Och den blev stor. Och bra. Två veckor innan opponeringen är vi nästan färdiga. Det trodde jag aldrig. Jävlar vad bra vi är.

Tillägg:
Kanske ska säga att det främst beror på H. Hon har fungerat som arbetsledare, a.k.a. Hitler, och har släpat upp oss i ottan typ tre veckor i rad och inte låtit oss åka hem förrän långt på eftermiddagen.

Såhär bra är vi. Och snygga.

Chalala.

Japps. Dagens låt är Brown eyed girl med Van Morrisson. Chalalalala lalala didadida...


Typiskt mig att jag under min köpstoppsvecka på en enda dag hinner med att köpa en dyr lunch, ett halvdyrt födelsedagskort till mamma (som jag lika gärna kunnat rita själv. det funkade i alla fall förr i tiden), underkläder på Twilfit (ja det är ju ingen mer än mig som kommer se det, men mönstret var ju fint i alla fall) samt cola light bara för att jag var sugen (det får man hjärntumörer av har jag hört. det skiter jag i).
Jaja, det hade kanske kunnat vara värre. Jag har i alla fall snygga trosor. Det är huvudsaken.

Krönikan.

Yes! Det är ju Krönikan ikväll. Höll på att missa det totalt. Heja danskt drama som utspelar sig på 50- och 60-tal! Det är så fint. Jag lipade som tusan under förra säsongen.


Slutningen af 50'erne og starten af 60'erne var fjernsynets guldalder! Forvandlingen fra eksotisk stuemøbel til regulært massemedie stillede nye krav, også til underholdningsværdien.

Ja, før faen.

Vän.

Ibland undrar jag om jag verkligen är sådär som en vän ska vara. En såndär vän som jag vill vara. Jag är oftast väldigt intresserad av mina vänner och jag vill veta hur de mår och jag är bra på att lyssna. Men sen kan jag vara så jävla kass på att säga bra saker tillbaka. Jag vill inte säga en massa tomma ord, därför säger jag hellre inget alls. Är det dumt? Jag vågar kanske inte. Rädd för att säga fel. Men det känns ju så konstlat att komma med en massa dr Phil-dravel och att säga att man förstår när man inte gör det är ju bara dumt. Ibland tänker jag som min pappa också. Istället för att trösta och säga bra saker vill jag istället säga: "Men lägg av. Håll inte på sådär. Tänk inte sådär. Känn inte sådär. Det är ju inte alls bra. Sluta genast. Gör det bara. Punkt. Slut." Ungefär sådär sa han till mig när jag hade en problematisk period i gymnasiet. Och jag blev så arg på att han inte förstod nånting och var en känslokall jävla gubbe. Sån vill jag inte bli.

Så jag vill bara säga att jag tänker jättemycket på alla fina människor och att jag bryr mig. Jag gör verkligen det.

Morrnmorrn.

Det som är bra med att sova på en obekväm soffa är att på morgonen ser både hår och smink ut som det gjorde på kvällen eftersom man inte rört sig nåt på hela natten. Eller natten och natten... Jag somnade snarare framåt morgonkvisten med solen i ögonen. Det ska förresten finnas en bild på mig när jag dricker vodka ur någon navel. Fan vad sjukt. Ibland beter jag mig inte som 23 i alla fall. Tror jag måste sluta med sånt där på fredag. Från och med fredag blir det bara sofistikerade sittningsfester där man konverserar om politik och relationer på ett moget sätt.

Yeah right.

Touch the sky.

Off to korridorsfest. Soligt väder, kallt vin, vit blomma på rödprickig tröja, trevliga vänner. Jepp.
Låten: Kanye West  - Touch the sky. Lalalalalaaalalaaa...

Dregen.

Na.se tog en del snygga bilder under Festivalborg. Dregens bilder blir ju automatiskt snyggast. Lite kul att han har glittersmink under och vid ögat. Det hade jag också. I åttan. Kan se honom sitta där i logen innan spelningarna och dutta på det med lillfingret...
Jaja. I got spades är i alla fall en jäkligt bra låt.


Jag enligt Google.

Haha. Detta var ju riktigt kul. Man tar en del frågor och istället för att skriva svaren på frågorna så gör man en bildsökning med google på svaret och så lägger man ut den första bilden som google hittar. Det blir liksom helt galet ibland.

1. Vilket var ditt första smeknamn? Idis. Batman liksom. Grymt ju.

2. Vilken var titeln på första albumet du köpte? Step by step med NKOTB.

3. Vad hette din första bästa kompis? Min Emil var mycket sötare!

4. Vad hette ditt första hångel? Ja, inte var det han iaf...

5. Vad hette ditt senaste hångel? Den som passade bäst in på honom är nog fisken. Oj, var jag elak nu?

6. I vilken stad är du född?

7. Hur lång är du (i cm)?

8. Från vilket land kommer din favoriträtt?

9. Vilket var/är ditt bästa skolämne? Samhällsvetenskap.

10. Vilket var/är ditt sämsta skolämne? Kanske för att jag inte kunde göra sådär.

11. Vad heter din favoritkrog? Attityd, som vi var på förra helgen, var den snyggaste krogen, inredningsmässigt, som jag varit på.

12. Vilken tidning läste du senast?

13. Vad heter boken du läser just nu? Isprinsessan.

14. Vad heter albumet du köpte senast? Oh lala, värsta RW-bilden. Och det var den första som kom upp, jag lovar!

15. Vilken kroppsdel är du nöjdast med?

16. Vilken kroppsdel tittar du på först, hos en potentiell partner? Ansiktet. Det blir ju så automatiskt.

17. Vad är du just nu? Okej, jag tänkte först ta hångelsugen, men det fanns inget på det. Konstigt. Så jag fick ta pussig istället. Töntigt ord, jag vet. Men stört att det kom upp en toalett ändå!

18. Vad ser du när du tittar ut genom fönstret just nu?

19. Vad åt du/ska du äta till lunch idag?

20. Vad ser du mest fram emot just nu? Fast inte releasefest utan korridorsfest.

Prick.

Idag har jag varit snäll. Istället för att umgås med mina klasskamrater, som jag annars umgås med typ dygnet runt just nu eftersom vi har separationsångest, har jag varit med lillasyster och hennes kompis hela eftermiddagen och kvällen.
Vi gick på stan lite. Jag provade en klänning på Indiska. Som passade dessutom, mycket förvånandsvärt må jag säga. Klänning brukar inte vara min grej. Men ja, dessvärre var den rosa och blommig. Så njäe. Syster däremot köpte ett par caprijeans som satt som en smäck. Fasen, hon har verkligen perfekta former. Egentligen har hon samma slags kurvor som jag fast med undantaget att hon är mycket smalare än mig. Typ platt. Och tillsammans med de lite breda höfterna blir det skitsnyggt. Fast det fattar man ju inte när man är sexton utan då är det mest "Mäh guu, kolla va stor min BAK är!"
Nåja. Jag fick i alla fall en lite tidig födelsedagspresent. En prickig tröja. Röd. Fin. Som passade. Japp. Tack.


Bäbis.

Oj, vad häftigt. Har ju följt Hanna sedan tidigt i höstas. Tror jag hittade till henne genom att jag först upptäckte hennes bröllopsbilder som var jättefina, sen hamnade hon bland Favoriter. Under hösten kom det fram att hon och mannen skulle få bebis. Och inatt åkte dom in! Det är sjukt spännande. Jag har tippat på en tjej. Fast hon borde ju fått nu...

Fan. Får inte jag vara med om något sådant under min livstid så blir jag arg.

CUF.

Känns som att dagarna blir tre gånger så långa när man har mycket att göra. Faktiskt så känns det så. Det brukar ju vara tvärtom. Idag hade vi seminarium på morgonen och handledaren tyckte våran uppsats hittils är helt okej och att den funkar, känns ju skönt! Sen åkte jag hem och tvättade ett par timmar, mindre kul. Sen träffade jag mina kamrater för en liten runda på stan. Köpte födelsedagspresent till kära lilla mamma som fyller år på samma dag som jag. Känns bra att ha det avklarat. Var inne på Finrummet och tittade. Helt underbar affär. Jag vill ha allt där inne. Men det får bli en annan dag. Till mamma blev det ett par vita ljuslyktor med ett mönster av sammet. Hon gillar såntdär.


Och så trevligt. Det ser ut som att jag får besök i helgen. Av någon anledning ska lillasyster åka med CUF till förbundsstämman här i Örebro i helgen. Tror det är mamma som hjärntvättat henne...
Nädå, CUF är rätt bra, det tycker jag också. Det kunde varit värre. Programmet är ganska fullspäckat men förhoppningsvis har hon tid att gå lite på stan med mig på lördag.

Nu: kaffe.

Sol.

Jag blev visst lite röd på armarna idag. Men jag struntar i det och kör på det gamla vanliga: "Men det blir ju brunt sen!" Vi låg hela eftermiddagen på universitetets gräsmatta och skrattade och retade varandra för våra dialekter. H från Värmland pratar roligast och konstigast, inte jag. För jag vet ju. Det heter ju kååv. Inte korv. Fast H säger körv, det är roligt. Och mööln istället för moln. Ibland när hon pratar tittar vi andra på varandra och bara måste avbryta henne för att vi skrattar så.


Bikini.

Jag har några, jag använder dom, men jag passar inte i dom. Och jag vet att man inte behöver se ut som modellerna i katalogerna, men ändå. Fast för det mesta struntar jag i det, för vad ska man annars ha på sig när man ska sola? Nej, man får vara glad för det lilla istället. Idag upptäckte jag t ex att jag fick rätt schyssta rattar i min nya trekantsbikini från h&m för 129 kr. Najs.
18932-91



Fotboll.

Hoppselihoppsan. Idag trillade det visst ner två biljetter till fotbollslandskampen på hallmattan. Vad lätt det var. Helt okej platser också.
Nu till funderingarna: Ska jag gå? Vem vill gå med mig? Eller bör jag sälja biljetterna och betala en del av min elräkning med det? Kommer Zlatan vara med?

Fan, det är ju VM snart och det är ju kul att ha sett landslaget spela innan det. Och nån brorsa vill säkert gå ifall ingen annan vill. Men det känns som ett smart alternativ att sälja biljetterna också. Fast blir det ja på sista frågan måste jag gå. Då finns det inga andra alternativ.


Är fortfarande förbannad över räkningen dock.

Sol.

Singoalla citron/lime är riktigt goda. Nu ska jag till gräsmattan på universitetsområdet och sola.
(det kändes först som att det där rimmade, men det gör det ju inte)

H.

Fick ett meddelande inatt från min kompis Helena hemifrån. "Har precis kommit hem från jobbet o sitter o läser din blogg, man blir alltid så glad då. Du måste ju börja skriva krönikor i tidningar, du e ju bäst."
Det där sista vore nog ingen bra idé, för så himla roligt har jag det inte varje dag så att jag tycker att någon borde vilja ta tillvara på det. Men ändå. Jag kan ju stava i alla fall.

Nåja, men det där första. Det är liksom det som är meningen med varför jag skriver. Mitt syfte. Det är också därför jag skriver ganska lättsamt, brukar inte bry mig om att skriva om de dåliga dagarna. Sen råkar jag också veta att det är ganska många hemifrån som läser, det är kul. Sist jag var hemma, i påskas, var det flera som sa att de läser min blogg och att det är kul att läsa om vad jag sysslar med där uppe i gnällbältet, hur jag har det liksom. För när man ses blir det oftast bara att man säger: "Hur jag har det i Örebro? Jo, men det är jättebra." Och så blir det inte mer. 
Visst skulle jag kunna skriva mer självutlämnande och mer om de dåliga dagarna, men jag känner inget behov av det och jag är inte sådan som person. Tror att de flesta uppfattar mig som rätt lättsam och då är det ju så. Det där andra kan jag ta någon annan gång med någon annan person, inte inför trettio läsare på internet. Men jag förstår de som gör så också, för ibland är det skönt att skriva av sig.
Anledningen till att jag själv läser någons blogg är att jag oftast på något sätt är intresserad av, eller nyfiken på vad den personen gör, hur den har det och hur den tänker. Oavsett hur mycket eller lite man väljer att skriva om sig själv. Förhoppningsvis är det också därför folk jag känner, och inte känner, läser hos mig. Och det är jag tacksam för. Coolt att åtminstone ett par är intresserade, typ.

Vårväder.

De bra kvällarna fortsätter. Idag grillade vi och hängde på universitetsområdet, sen åkte vi in till stan. Vi satt på uteservering på Stortorget till klockan halv två och jag hade bara en tunn tröja och en lite tjockare (ja, jeans också). Fast jag tog en av uterserveringens filtar mot slutet. Men ändå, så himla skönt det var. Och roligt. Jag vet att jag sagt det förut, men detta kan vara en av de bästa helgerna i Öret.

Jösses.

Ja, kära nån... Fast jag har inte ont i huvudet nu längre, men det var en jobbig förmiddag. Det gick rätt stökigt till igår, som vanligt spårade det ur lite grann när Sofia och Therése kom. Fast på ett bra sätt.
Åh, Sofia och Therése.. de är så söta och roliga. Blev helt tårögd och känslosam när Sofia tittade på mig med sina hundvalpsögon och med sin Falköpingsdialekt sa: "Men Idaaa, du kan ju inte flytta ifrån mig nuuu... Du är ju så himla bra och rolig och du är alltid glad och ler jämt och jag är så glad att jag lärt känna dig och jag kommer sakna dig jättemycket!"
Sen drack vi lite mer, dansade till My Humps och flirtade med pojkar. På efterfesten stog vi åtta personer på ett bord och sjöng med i Winnerbäck-låtar.

En bra kväll. En jättebra kväll. Såna kvällar vill jag ha många av trots att jag mår lite taskigt idag. Dessvärre kan man börja räkna ner mina kvällar i Örebro, de är inte så många nu. Jag vet att det kommer bli bra sen också, men jag kommer sakna detta så jävla mycket.

El.

Alltså. Jag fattar inte. Fick en fucking elräkning igår. På drygt 900 spänn!
Det var visst mellanskillnaden på den el jag beräknat förbruka, alltså det jag betalt under året och det som jag faktiskt förbrukat. Idiotiskt system de har därborta på e.on måste jag säga. Fult namn är det också. Dumt att man ska få en såndär störd räkningarna när man minst anar det. Det sitter ju för fan en mätare i min källare. Det är bara att gå dit och mäta vad jag förbrukat så ska jag gladeligen betala det. Har inte nån jävel på det där företaget fattat att man kan göra så än? Kom inte med några sånadär överraskningar! Idioter...

Det finns bara ett sätt som de kan få mig att bli lite mindre arg och det är att ge mig två av de femhundra biljetterna till Sverige-Finlandmatchen på Ullevi 25 maj som de GER bort till sina kunder. Så ge mig två såna nu tack så är jag beredd att glömma det hela.

Friends.

Alla de här historierna med Bobby och artikelserier om barn som misshandlas av sina föräldrar är så jävla vidrigt. Är det något som gör mig riktigt illa berörd så är det när barn på något sätt far illa. Barn som far illa hemma eller barn som mobbas. Det är så hemskt. Jag tycker inte om att se filmer där barn råkar illa ut, tycker inte om att läsa böcker om detsamma, får ont i magen att artiklar om barn som är mobbade och jag blir gråtfärdig av organisationen Friends reklamfilmer.
Jag antar att jag haft något utav en idylluppväxt där jag gick i en skola vars totala elevantal i årskurs 1-5 var cirka 35 stycken. Mobbning fanns inte i någon sådan utsträckning. Visst var det lite småtjafs ibland, men det var ingen som var utstött. Tänk om man varit den där ungen som råkade bli mobbarnas offer. Undra hur man hade varit som person då? Säkert väldigt osäker. Och med otroligt dåligt självförtroende. Sånt som händer i barndomen påverkar ju en ofta hela livet.


Sol.

Det lär bli en härlig, rolig och solig helg.
Efter vi arbetat ett tag i skolan åkte vi till stan och sen ut till Eurostop för att storhandla. Först systembolaget, sen Ica. Vi tog en kundvagn, gick omkring och provsmakade på allt som bjöds i affären och köpte en massa onyttiga saker. "Äh. Men det är bäst att köpa choklad nu för jag kommer vilja ha det på tisdag nästa vecka. Lika bra att bunkra upp nu, hellre för mycket än för lite." Det visade sig att alla tre skulle komma att behöva det framåt nästa vecka. Det är nog för att vi umgås i princip varje dag nu, då synkar man såntdär till slut har jag hört. Sen åt vi glass i solen. Som en liten familj! 
Imorgon blir det Kåren, på lördag grillning och häng på universitetsområdet.
Jag tycker om Örebro när det är så här.

Nä.

Nej, jag vill egentligen inte åka på någon svennecharterresa till ett ställe jag redan varit två gånger. Jag var bara så sugen på att sola och bada i Medelhavet igår. Men så kom jag på att man kan få cancer av det och så kom jag på att jag ju egentligen vill åka till Paris.
Tänk, Paris på våren... Promenera längs körsbärsträden ned mot Champs Elysées.* Det måste ju vara alldeles underbart. Mmm.



(*i mitt huvud finns det körsbärsträd längs Champs Elysées. finns det på riktigt också? nån som vet säkert?)

Mallis.

Ja, allvarligt. Det ser ut såhär på Mallorca. Jag vet för jag har varit där 2 ggr. När jag gick i nian åkte vi två veckor i maj till familjestaden Alcudia, där är stranden 12 km lång. I augusti 2001 åkte jag och sju tjejkompisar till det lite mer vilda Magaluf, även den stranden är makalös. Charterresor kan ju vara både bu och bä, men just nu vill jag verkligen verkligen verkligen åka dit igen. Undra när jag ska ha råd med det?
 
ving.se


Jag fyller år snart. Det går alldeles utmärkt att ge mig en resa. Jag skulle bli glad då. Bara så att ni vet.

Det går bra nu.

Usch, vad trött jag är. Har nog inte hämtat mig från helgen än. Fast jag är på gott humör ändå. Det går rätt bra nu. Uppsatsen håller vi på med för fullt och det rullar på. Vi är inte helt ute på hal is utan vi vet vad vi har att göra, det är bara att göra det. Det kan ju annars lätt bli så när man skriver uppsats, att man inte riktigt vet hur det ska bli eller hur det ska gå. Men förra veckan hade vi seminarium om våra första utkast, våra uppsatsplaner, och i vår grupp fick vi bäst kritik. Eller sparsamt med kritik snarare, eftersom det var meningen att det skulle kritiseras. Och trots att vi egentligen ägnar dagarna på universitetet med att prata om helgen som varit, prata om helgen som kommer, äta långlunch, kika på folk och äta glass, så får vi ganska mycket jobb gjort ändå.
Vi skriver om klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem samt diagnoskodning av detta enligt ICD-10, ifall någon vill veta. Det är en hel vetenskap egentligen, men det är väldigt intressant. Nu låter jag sådär pluggig och ordentlig, men det är faktiskt kul.

Dagens låt får bli Losing med Takida.

Ja, det har förresten blivit mycket Backyard Babies och Takida senaste tiden. Hm, kanske borde bli lite mer rockig ändå, jag som alltid sett mig som pop- och P3tjej, om det nu finns nåt som heter så. Borde kanske tuffa till mig lite...

Nyfis nr 2.

Okej. Tänkte jag skulle göra en sånhär igen. För nu är det nästan uppemot 1800 unika besökare och jag har fortfarande cirka trettio besök om dagen och jag är fortfarande lika sjukt nyfiken på vilka ni är och hur ni hittat hit. Så ni som brukar klicka in här emellanåt och inte kommentera kan väl bara säga hej eller nåt åtminstone. Snäähhllha... Ja, för sist fick jag ingen respons alls och då kanske folk tror jag ljuger eller nåt och då skäms jag. Så gör det nu. Bums.

Åh.

Åh, jäklar! Det är maj nu. Min favvomånad. Sweet!

Pust.

Aah.. Jag har blåmärken på knäna och över nedersta revbenen. Men Petter och Backyard babies var himla bra! Alla festligheter var himla roliga också. Så otroligt roliga människor jag känner, det är helt grymt. Det var en lyckad valborg kan man säga.


Det blev dock lite knasigt mot slutet av kvällen. Lyckades visst med att halvt bryta ner en kille för att jag inte följde med honom hem.
Ja, jag kanske inte har förstått riktigt, men är det så att man måste ha en ursäkt för att inte vilja gå hem med någon? Måste man ha någon giltig anledning eller bör man alltid ta varje tillfälle i akt bara för att man kan?
Nej. Jag tror inte det.

För nånstans i mitt huvud har jag en liten tanke om att jag inte vill gå hem med någon som jag inte känner nånting för. Det känns bara så onödigt. Det är inte värt det. Jag vill inte helt enkelt. Försökte förklara det, men han förstod inte. Eller han ville nog inte förstå snarare. Och det var verkligen inte så att jag "lekte" med honom hela kvällen, snarare tvärtom. När jag så klargör att det inte kommer att bli något blir han istället helt nere och undrar vad det är för fel på honom. "Näe, det har inte med dig att göra", försökte jag. "För jag känner ju inte dig ens." Jag tycker det är en bra anledning. Men det funkade inte. Istället blev han jättebesviken, tyst och konstig och allt jag sa blev bara fel och då fick jag dåligt samvete. Strax efter det blev jag istället arg och började fundera på när det hela helt plötsligt blev mitt fel. Borde jag följa med bara för att vara snäll eller? Skulle inte tro det.

Kanske är jag bara lite obstinat och tänker sådär tvärtom som jag brukar ibland, men då är jag hellre lite fin i kanten, som han så fint uttryckte det, än ångrar det dagen efter.

Ja, herregud...