Friends.
Jag antar att jag haft något utav en idylluppväxt där jag gick i en skola vars totala elevantal i årskurs 1-5 var cirka 35 stycken. Mobbning fanns inte i någon sådan utsträckning. Visst var det lite småtjafs ibland, men det var ingen som var utstött. Tänk om man varit den där ungen som råkade bli mobbarnas offer. Undra hur man hade varit som person då? Säkert väldigt osäker. Och med otroligt dåligt självförtroende. Sånt som händer i barndomen påverkar ju en ofta hela livet.
ja, det här med bobby är riktigt sjukt och hemskt och sorgligt. och tyvärr händer det nog alltför ofta. hela tiden. fy fan. det är en sjuk värld vi lever i. :(
Min skola var ju också så, ca 40 pers i åk 1-6. Men hos oss fanns det nog 3-4 stycken som inte riktigt var som de andra. Och de blev mobbade har jag förstått på senare dar. Fy fan va hemskt att man inte gjorde något åt det, personalen måste ju ha sett allt.
baystream: Sant.
K: Ja, fy fan. Och med anledning av vad inlägget handlade om så tror jag inte att jag skulle klara av att bli småskolelärare. Jag skulle bli så förbannad om jag såg nåt sådant! Fast nu när jag tänker efter är det väl just sådana personer som behövs i skolorna. Karriärbyte maybe?
Jag vill bara kräkas när jag tänker på hur folk kan göra mot små barn. Får så ont i magen. Jävla människor. Spöstraff på torget ska de ha.
Hahaha, precis som om du o jag inte mobbade halva skolan dag ut o och dag in. haha. Vi var ju bäst, det kunde ju inte vi rå för :)
Nu blev du glad när jag kommenterar lite va? ;) .. Rolig den här bloggen tycker jag, även om jag inte har kommit så långt utan håller mig på lunar ;)
Ha det nice.. KRAMAR!!!
Haha! Grönlund din jävla galning :-P
Vi var bäst ja, men vi slog ingen i alla fall! Och jag sa ju att det var småtjafs ibland, fast det är ju en definitionsfråga.. Men du slog säkert en massa Tånnöbarn när ingen såg på :-P
Hahah, slog ja! Självklart... eller nästan. Jag nöp ju Klere varje dag hela 5:an. Hahahaha.. Han hade ju värsta blåmärkena på armarna när han gick hem o lipade. Hahaha. Förresten.. var inte du med när vi skrev Spaden på en spade o la den på Schiffels moped, fy fan vad kul!!!!
Haha, Klere. Men det förtjänade han ju, han var ju djävulens barn i flera år. Sen blev han rätt snäll. Kom du ihåg vår koja i skogen och när vi var hos honom och tittade på hans möss? Och nej, det där andra var jag nog inte med på. Det lät ju iaf inte särskilt elakt, mest bara... sjukt. Haha..
Ja, han var riktigt för jävlig, alltså. Men nuförtiden är han riktigt trevlig. Det onda gick väl ur han som liten ;) Mössen ja, självklart minns jag. haha. Nähä, du var inte med på det med Shiffel haha Synd, vi var helt sjuka. Vi (Jag o challe iaf) la en spade på hans moped utanför skolan och skrev Spaden på den. När han kom ut skylle vi på Klere (Som inte hade varit där överhuvudtaget).. Då åkte han hem till Klere o skällde ut han efter noter. Tror du vi skrattade? Det gör jag än idag när jag tänker på det.
Hahaha. Det bästa av allt är ju våra "discon" i gympasalen. När vi lekte mörka madame och alla fick pussar utom Edberg, hahahhaha! Vadå mobbas. ;)