Places.

Skrev en kommentar i Jennys blogg. Lite vulgärt, mycket roligt. Ett väldigt bra sätt att måla upp hur olika platser känns eller hur de påverkar en.
Resten av kommentarerna finns här.

Ida said...
Stockholm är för mig en alldeles för stressad snubbe. Och han känner för många människor, så många som drar i honom och det är så trångt runt honom jämt. Men när vi väl får en stund tillsammans, kanske på en konsert eller så, då skulle jag kunna knulla honom. Fast bara en helg i taget, några gånger om året

Göteborg är killen hela dan. Alltid rolig. Alltid på gång. Är alltid där när det händer. Och varje gång vi ses visar han mig nya fina platser. Han skulle kunna ringa mig en helt vanlig onsdag och jag skulle kunna åka dit och ligga lite bara för att det är så roligt och avslappnat. Soft.

Värnamo är han som man hatade när man var yngre. Han som luktade illa och hade fula glasögon. Värnamo luktar fortfarande lite illa större delen av vinterhalvåret, men han har vuxit upp och blivit en hyfsat stilig karl. Jag är inte mogen för honom ännu men kanske doftar han godare och kanske har han blivit ännu snyggare om ett par år? (okej då! jag erkänner att jag har haft sex med värnamo, men det är inte officiellt!)

Örebro är killen som tog mig ut på äventyr. Som visade mig att jag är en bra, cool och självständig tjej som är tuff! Han tog fram många bra saker hos mig. Dessutom hade han många trevliga polare som jag lärde känna där och som jag kommer hålla kontakten med. Men Örebro himself? Nä, honom släpper jag.

Jönköping är mitt nyfunna kap. Yes, he's a catch. Han har inga krav, han är som en ny skrivbok med vita blad och han doftar gott. Vi ligger med varandra alla dagar i veckan utom vissa lördagarna då jag åker iväg för att sexa med någon annan. Men Jönköping finns alltid kvar när jag kommer tillbaka. Tror jag håller fast vid honom i nåt år eller två.
31/7/06 22:03

Isprinsessan.

Igår läste jag äntligen ut Isprinsessan av Camilla Läckberg.
Den var himla bra faktiskt. Okej, mordet som boken egentligen handlar om var ju rätt så spännande och så, men det som fångade mitt intresse mest var huvudpersonernas kärleksrelation. Hallå, killen var polis och hade mörkt hår och bruna ögon...
Så nu måste jag ju läsa de andra av hennes böcker fort, fort, fort, för jag vill ju veta hur det går med dom två.

Jag är nog lite skadad.


Suck.

Killen vars lägenhet jag hyr just nu var under gymnasiet ihop med min kompis. Därför lärde jag känna en del av hans kompisar. Bland annat den här pusspåmunnen-kompisen. Jag var rätt kär i honom i gymnasiet, men största skräcken var att han skulle få reda på det. Tyvärr var min kompis, som var ihop med han som bor här, rätt bra på att prata så jag är rätt säker på att hon berättade det för honom ändå. Och jag tror att han blev rätt smickrad, för ända sedan dess har vi haft någon slags "glimten i ögat"-grej med varandra, trots att jag är ganska säker på att han aldrig varit kär i mig.
Idag följde han med J, som bor här, när han skulle hämta nån grej i lägenheten. Jag fick en bamsekram och för första gången på länge, sedan gymnasiet faktiskt, så träffades vi under nyktra förhållanden och pratade som vuxna människor. Och han är fortfarande så charmig, snygg och rolig som han var under gymnasiet.

Fan.

Poff.

Att bli irriterad över saker ingår liksom i vardagen oftast. Små dagliga moment som blir så mycket mer påtagligt irriterande när man är lite mer trött än vanligt.
Som att det är sjuka lägenhetspriser i den här stan. Jönköping verkar ha Stockholmskomplex.
Som att det är som en jävla bastu i bussen på väg till jobbet. Visst, det är rätt varmt ute också va, men att blåsa varmluft inne i bussen gör inte att det blir svalare.
Som att det finns människor som inte verkar vara medvetna om deras kroppsodör på bussen. Okej, det kanske inte är deras fel (fast oftast är det nog det), men måste de då sitta jämte just mig?
Som att jag råkade köpa en kyckling igår som jag var tvungen att laga ikväll efter jobbet vid 22 eftersom det är äckelpäckelrötmånad nu. Det gjorde att jag nu är rätt så rosig om kinderna, rätt så pigg och vaken och har rätt så mycket panik över att klockan kommer ringa 5:30 imorgon.

Men inte nog med det.

Irritationsmoment deluxe kom också i samband med matlagningen. Och det var att det sa "poff!" nånstans i köket så att det spred sig till badrummet också.
Men det är sånt som händer, visst är det irriterande, men ändå.
Det som är mest irriterande är att jag, som självständig, klarar-mig-själv, kan själv-kvinna, mitt i karriären inte kan byta en jävla propp i proppskåpet!
Att storebror elektrikern som bor i stan är bortrest gör det hela bara ännu mer tragiskt.

Hade det inte varit så jävla varmt så hade jag gått och dragit täcket över huvudet nu.


Eh.

Eh. Näe. Riktigt mycket över en halv miljon är jag faktiskt inte beredd att ge för 35,5 kvadratmeter.
Folk är inte kloka.

Fan då.

Fan jävlar helvete vad nervös jag är.
Sov inget inatt heller.
En ful ovana jag har är att jag börjar svära när jag är uppspelt på det här viset.
Men jag är tuff!
Fan.
Jävlar.

Beach.

Vad man kan göra en helt vanlig ledig onsdag. Synd att det inte är juli jämt...

Å en flaska med rom..

Jodå. Pirates of the Caribbean var riktigt bra. Väldigt cool. Rolig. Slemmig. Och vilken cliffhanger på slutet sen! Hoppas trean kommer väldigt snart.
Två gånger hoppade jag till och drog hastigt efter andan eftersom de alltid envisas med att skruva upp ljudet varje gång det händer något plötsligt. Det var alltså inte så att jag blev rädd för det som hände i filmen, nej då. Ett annat biofenomen vad gällande ljudet var att jag rös ända ner i stortån varje gång skurkens bläckfisksarmar till skägg rörde sig. Ahh, det där slemmiga splattriga slattriga ljudet... Brr!

Jag satt länge och funderade över vem som egentligen spelade Davy Jones, den där slemmige skurken ovan. Jag kände ju igen rösten så väl. Och mot slutet kom jag på det! Det var Bill Nighy. Ingen man brukar känna igen sådär direkt, men det var nåt med rösten. Jag visste att jag hade hört den förut. Han är ju med i den jättebraiga filmen Love Actually och coola Liftarens giude till galaxen t ex. Det är en förlösande känsla när man kommer på nåt sånt. I och för sig hade jag kunnat kolla upp det rätt snabbt när jag kom hem sen, men ändå.

Ja, Pirates of the Caribbean II får 4,21 träben av 5 möjliga!

Den hade fått komma över 4,5 om det inte vore för Keira Knightley. Henne kan de ta bort till nästa film, tack. Hon gjorde ingen nytta alls.

POTC.

Ikväll blir det:
18932-198

Lgh.

Åh. I'm in love.
I en lägenhet. Synd bara att det är som i verkliga livet, att det är en nervös process innan allt går i lås.
Men jag ska inte ge mig i första taget i alla fall.

Grr.

Det märks att folk är på semester. 0 kommentarer. 0 kommentarer. 0 kommentarer.
Vafan, för vissa är det vardag fortfarande faktiskt! Fast jag skriver rätt mycket ointressant också i och för sig. Men vafan (igen), sånt ska ni strunta i, ni ska kommentera ändå bara för att vara snälla.

Hmm.

Det känns lite lurt det här...
La precis in alla den här månadens räkningar och alla kalkyleringar pekar på att jag kommer få en hel massa stålars över. Konstigt.

Nä! Det är inte alls konstigt egentligen. För jag har ett jobb nu. Yeah.
Kan käka tvåhundrakronorsfisk från Vättern, sitta på uteservering och njuta av Lasse Winnerbäck utan några som helst betänkligheter på om pengarna ska räcka till.

Men jag vet att det kommer gå åt en jävla massa pengar när jag ska flytta. Och det ska jag förhoppningsvis göra snart. Får se hur det känns efter imorgon då jag ska titta på två lägenheter.

Ajaj kapten.

Idag var det friluftsliv för hela slanten. Jag, morsan och doggen tog båten ut till stugan på ön. Vi badade, drack kaffe och pratade om djupa saker. Sen var vi tysta och läste i varsin bok medan doggen plaskade runt i vattnet. Helt perfekt. Och trots att det nästan var mulet lyckades jag bli solbränd (med betoning på bränd).
Längst fram i båten, tack.
Du simmar ur bild, Kaj!

Viva!

Nu ska jag strax iväg och dricka vin på uteservering med mina vänner. Det känns faktiskt ännu bättre. Viva la Värnamo!

Kofta.

Köpte säsongens första höstkofta idag. Det kändes bra att göra det i 28 graders värme.

T.

Gay.

18932-193

18932-191

Utan tvekan.

Pucko.

Människor! Vad fan är det med dom?

Ouppfostrade barn är det näst värsta jag vet. Det värsta jag vet är deras föräldrar som fullkomligt struntar i att säga till dom.
Nyss på Ica gick det omkring en trashig, svettig morsa med turkost halvslappt linne och badskor med sina två barn på kanske 5-6 år. Hon hade verkligen noll uppsikt över sina ungar. Samtidigt som morsan var borta vid frysdisken stod de och käkade jordgubbar och bigarråer ur kartongerna! Och bigarråkärnorna spottade de ut på golvet. Uäää! Då kände jag mig tvungen att ge kidsen onda ögat trots att jag vet att det förmodligen inte är deras fel att de inte vet om att man inte får äta i affären. Sen hör man morsan ropa borta vid kassan: "Kåååm nu dåååee!"
Pucko.


Att det sedan gick omkring en pensionär och hostade som en TBC-sjuk bland frukten och att det satte sig en svettig, illaluktande gubbe jämte mig på bussen är två andra irritationsmoment som drabbat mig idag.


Annars är det bra.


The pir.

Idag har jag och mamma och pappa och brorsan och min svägerska och hennes familj samt min morbror och moster (phew, så många) varit och ätit på Piren. Alla käkade räkfrossa utom jag. Jag tog vätterlax även om jag är medveten om att lax kommer från havet. Mycket märkligt. Men det var gott! Och så vin.

Jag tycker verkligen om att bo här när det ser ut så här. Frågan är bara ifall det ser ut så här i en vanlig onsdag i november också? Näe. Men ändå. Dessutom är det rätt schysst att ha så många roliga familjemedlemmar så pass nära att man kan hitta på något sånt här en vanlig onsdag.
 Utsikt från piren.
Restaurangerna på Piren sedd från... piren. Morbror ville inte flytta sig.

Linser.nu.

Jo, just det. En bra grej har jag fixat idag. Tid hos optiker för att skaffa månadslinser. Det ska bli så skönt! Skaffade glasögon rätt sent, för bara tre år sedan kanske. I början hade jag dem inte alls ofta, bara när jag såg på teve eller körde bil. Gradvis började jag se sämre och sämre, nu har jag glasögonen nästan jämt. Har dessutom behövt byta glas i dem en gång, det kostade 2000 kronor! Okej, linser är ju inte heller så billigt, men det ska bli skönt att slippa glasögonen i alla fall. Men vilket förfall. 20 år klarade jag mig utan minsta synfel, sedan totalt haveri och förfall. Synfelskostnader borde gå under högkostnadsskyddet tycker jag, precis som tandläkarvård, så dyrt som det är. Det borde räknas som handikapp ju. 

Yo.

Haha. Okej, jag har lite svårt att varva ner efter en hektisk kväll på jobbet, men jösses vad det här var roligt!
"Det är inte ok att glida omkring med en Iraki som en fågel av större model kan gömma sig i, alt kan du gömma ett kilo hasch i den är det dax att ta fram hyveln."


North Country.

Ja, och så filmtips då.
Jag borde lärt mig vid det här laget hur irriterad och upprörd jag blir när jag ser filmer där folk beter sig idiotiskt och är dumma i huvudet. Ändå var den här filmen skitbra. Troligtvis en av de bästa jag sett hittils i år. Och Charlize Theron är grym. North Country får 4,07 sviniga äckliga gubbar av 5 möjliga.

18932-187



Paris, oui oui!

Åhh! Jag är så jävla avundsjuk. Vilken härlig resa, Karin! Paris är ju på min topptrelista över städer jag ska besöka inom en snar framtid. Eller jag måste, snarare. Sju år av franskatraggel kan ju inte vara helt förgäves, något positivt med franska och Frankrike måste det ju finnas att upptäcka.

Morsan.

Det är najs att snacka med morsan på msn. För det första har hon den här bilden. Sedan skriver hon så roligt ibland.


"Ja, nu har vi passat Ägga-Bosses tre pojkar under helgen och det gick ju bra fast de var lite busiga. Och skitiga. Det märks att de är pojkar till en bonne. Men jag är ju rutinerad, är ju van att ta hand om bråkiga pojkar fast det var lite jobbigt idag när vi var och badade, kände att jag nog glömt bort lite hur stirrigt det var. Ska bli skönt med barnbarn sen, då kan man ju lämna bort dom igen haha. Vad ska du göra imorgon då? Jag och pappa åker nog över till öan efter han kört ett vealass. Godnatt och sov gott gullunge, pusspuss!"


Tss, gullunge...

Madebyme.

Men åh, det är ju ett sånt här jag vill ha:

Eller nej, ett sånt här är det ju:



http://www.madebyme.e-butik.se

Jovars.

Jaja. Ensanteklaga.
Idag på jobbet tyckte jag det var lite tråkigt att jobba på en lördag. Men så kom det inte bara en, utan två, snygga poliser och då kändes det mesta helt okej faktiskt. Att kunna tittar uppåt och längta lite i smyg över män i uniform på arbetstid. Tjae, värre jobb skulle man ju kunna ha...

Mera berg- och dalbana tack.

En del saker är lite samma sak som att åka berg- och dalbana.
Man går där och tittar uppåt och längtar lite i smyg. För man minns ju hur det kändes sist. Det pirrar ju liksom i magen och benen blir sådär svaga. Men samtidigt tänker man äsch jag klarar mig ju utan det. För berg- och dalbanor kan ju också göra så att man mår illa. Nej, jag klarar mig hellre utan det ett tag i så fall.

Men.

När man väl vågar sig upp och får åka en gång så kommer man på det. Att, just det, det var ju såhär det kändes. Och då vill man bara åka igen och igen och igen.

Jag vill åka mera.

Kååv.

Vad skönt det är att ha hittat nånstans att klippa sig här också. Det blev bra och jag är nöjd. Inga missförstånd. Gött.
Tjejen som klippte mig hörde direkt att jag var från Värnamo. Och jo, jag förstår henne, för i Jönköping pratar man faktiskt väldigt mycket mer annorlunda än åt Värnamo och Växjö-hållet. I Jönköping har man inte samma R som hos oss utan man är mer tydlig, mer åt göteborgshållet. Man säger inte: "Ska vi ta en kååv mä brö på tååjet?" helt enkelt.
Något som är ganska kul är att min brorsa, som nu bott häruppe i ett par år, ibland går över till jönköpingska. Bland annat så avslutar han meningarna med "du vet" eller "då va". 
Den man med mest jönköpingsdialekt måste vara Svenska fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell. Han har grym jönköpingsdialekt! Trots det är han landshövdning i Kronobergs län.

Glad lax.

Igår upptäckte jag att man som sommarvikarie kan få förskott på lönen eftersom man går på timma och fördröjningen är enorm. Därför trillar ett par glada laxar in på mitt konto redan imorgon. Halleluja.
Dessvärre kan jag fortfarande inte följa med vännerna till Göteborg i helgen för att se Winnerbäck eftersom jag ska jobba. Arbete och fler glada laxar vs. vänner, Göteborg och Winnerbäck. Äh, varför ens fundera på det, jag ska ju ändå inte dit. Winnerbäck kommer i och för sig också till Huskvarna i augusti, men det känns ju inte riktigt lika exotiskt att stå i Folkets park i Huskvarna jämfört med Trädgårn i Göteborg. Grr.

Men eftersom jag jobbar i helgen är jag ledig imorgon. Jippi! Fråga mig dock inte varför jag sa ja till en klipptid klockan 9 imorgon... Grr.

Bloggfrossa.

Vad gör man när man precis kommit in från en låååångpromenad runt Munksjön och upptäcker att det inte finns nåt vettigt att se på teve? Jo, man läser nyupptäckta bloggar från början.
Just nu är jag inne på
Bloggfrossa. Otroligt roligt. Jag har inte något exakt grepp om killen som skriver ännu, men jag har hört honom på Christer i P3 någon gång, där är han också rätt kul. Inlägget om Netto är väl lite av en klassiker och jag skrattar högt.

Och han har helt rätt dessutom! Att gå till Lidl, Netto och liknande affärer känns inte riktigt rätt helt enkelt. Fast att jag inte går till Lidl har en riktig orsak. Deras jävla kassaband. De är ju typ 40 cm långa. Var där en gång med mamma innan hennes 50-årsfest och vi skulle handla en massa grönsaker och frukt. Jag och mamma, som vanligtvis är oerhört organiserade när vi ska göra något, höll på att bryta ihop. Eller mest jag faktiskt. Jag som skulle stå nere vid kassan och packa. Fort som fan skulle det gå annars hamnar allt på klinkergolvet. "Packa Ida, packa då! Det kommer mera ju!"

Inte roligt.


5 saker.

Okej Dennis. I'm a dear.

5 saker jag har i min frys, sett i ett funktionellt perspektiv:

Vadå funktionellt? Jaja.

Nötfärs - Det finns nästan alltid. 

Bröd - Att rosta. Fast det är inte ljust och onyttigt utan lite mittemellan och bara lite onyttigt.

Kycklingfilé - Finns också nästan alltid.

Gröna ärtor - Grönsaker är bra! Dock är just den här oöppnad... Men det såg ju bra ut i korgen när jag köpte det på Ica i alla fall.

Köttbullar - Undrar när jag ska bli vuxen nog att göra mina egna köttbullar? "Mammas köttbullar är de godast köttbullarna" heter det ju. Fast jag är iofs inte morsa än så Mamma Scan får duga.

5 saker jag har i min garderob:

Men vadå, jag fattar inte. Ska man välja sina favoriter eller? Äh.

Min bruna wrapklänning från Indiska - Bara det att jag hittat en klänning jag trivs i är ett mirakel. Dessutom gav den ju napp i lördags, höhö.

En hel drös med linnen från Sisters - I de flesta basfärger. Lita inte på 49.90-linnena från H&M, 149 kr från Sisters är de bästa. Dyrt är nästan alltid bättre än billigt. 

Underkläder - Hela, rena, propra och städade varianter. Dock finns det en och annan överraskning.

Ett par snygga Lee-jeans - Som jag inte använder eftersom de just nu sitter så att jag får ont i magen, men kanske till hösten. Om jag äter gröna ärtor. Kanske, kanske...

Lakan och handdukar.

5 saker jag har i min bil:

Jag har ingen bil, men i den som jag ibland använder finns det mesta som finns i en vanlig, halvtråkig bil. Fast när jag kör finns det oftast en eller två brända cd-skivor med i den också.

5 saker jag har i min handväska:

Plånbok
Mobil
Nycklar
Läppbalsam
Plåster
Bläckpenna

JV.


Under mitt besök i Strängnäs fick jag berättat för mig att Jehovas vittne har en stooor samlingslokal där, nästan som en hel arena. Dit kommer det en massa Jehovas. Och det märktes. Överallt i stan gick det omkring uppklädda (nåja) relativt unga människor som vid första anblicken såg helt normala ut tills man sneglade lite på skylten som satt på kavajslaget: "Befrielsen är nära."

Jo, jag tackar jag!

Eller nä. Jag förstår inte alls faktiskt.

Jag minns när vi hade s k "religionsdagar" i gymnasiet. Under två dagar kom det människor från olika slags religioner och samfund och berättade vad de trodde på och hur de tänkte. Det var Jehovas, pingstvänner, missionare, Livets ord, mormoner m m. En hel massa olika. Och jag mindes hur himla konstigt jag tyckte allting var. Hur kunde alla dessa människor ansluta sig till allt det här och bara... ja, jag vet inte... Tro? Men människor är olika, så är det antar jag. 
Jag mådde i alla fall mest dåligt av att höra på skiten.


Semesterhelg!

Uj uj uj. Vilken helg det har varit i Strängnäs!
Efter en lååång bilresa kom jag fram och nästan direkt satt vi på Johannas fina fina uteplats i lilla lilla gränden vid den fina fina hamnen och drack vin. Sen kom det en massa folk och ja, sen blev det som det blev. En jäkla fest helt enkelt. Grymt kul att träffa Johannas familj också. Hennes farbror tyckte att min Baccardi apple var superb. Det tyckte jag med. Därför är flaskan nästan slut. Usch ja. Men det var kul! På lördagen var vi bakis och badade i Mälaren. Så himla skönt. Sen åt vi glass och gjorde tacos. Efter att ha segat med att komma igång med vinet blev det fest igen. Sen utgång. På Norrtull som jag hört så mycket om. Det var varmt. Många pojkar att titta på. Fast dom var små. Men det var inte alla. Vi drack mera vin. Det hela slutade med att jag nångång där framåt morgonkvisten ensam traskade på Strängnäs gator upp och ner för att hitta hem till Johanna igen. Så kan det gå.

Strängnäs är en grym sommarstad. Och Johanna och alla hennes vänner är så jäkla roliga. Vi ses snart igen!


Jag är trött.

Lgh.

Jag börjar ta det här med ovisshet med ro nu. Jag börjar bli van. Att inte veta, att leta olika lösningar, att tänka ut olika tänkbara scenarion, att gå runt och vänta på att en lösning ska komma upp, att ta tag i det själv, vänta på att någon annan ska bestämma sig om något så att det ska lösa sig för mig. Sånt tyckte jag var jobbigt förut. Nu är det helt okej. Det mesta löser sig.

Att tjejen som bor i min Örebrolägenhet också vill köpa den är nu bestämt. Att hela den processen gick min väg är tamigfan ett mirakel. Det gick åt ett par sömnlösa nätter och en tjurig mäklare som jag knäppte på näsan, men det gick till slut!
Nu är det bara vart jag ska bo i höst som är kvar att lösa. Je ne sais pas just nu. Och jag har bara någon månad på mig. Var på en lägenhetsvisning i förrgår. Visst var den fin och så, men lite taffligt renoverad och den kändes inte värd alla de pengarna. Får ju tänka på att jag förmodligen ska sälja den vidare någon annan gång. Dock har jag förhoppningar om en lägenhet som jag ska se på söndag. Verkar schysst, och central. Nytt kök. Haken är att stammarna i badrummat ska bytas i höst. Men. Egentligen är det ju ingen hake. För då kommer jag få ett splajdans nytt badrum där jag själv kan välja vilket kakel jag vill ha t ex. Hoppas att resten av lägenheten är schysst...

S-näs.

Alla jag känner ska gå ut i Värnamo i helgen. Själv struntar jag i det och drar till Johanna i Strängnäs istället. Min erfarenhet säger att det finns en å annan schysst kille där fastän i alla fall en av dom har flyttat därifrån. Men kanske slipper man de små artonåringarna på stans enda uteställe som låter: "Hallå brudaa, va gör ni vackra flickåå ikväll, ja komme från Andesstååp, ja gå på gymnasiet då va, el-prågrammet, ja ha epa, sa ni me på eftefest sen älllää..." 

Nåja. Det finns nog små grabbar som går el-programmet i Strängnäs också.
Det är som hemma fast annorlunda.

Hej, ska vi hångla?

Det börjar bli lite löjligt nu. Jag har tidigare känt att det nog inte är så farligt och att det kommer när det kommer. Men numera kan jag komma på mig själv med att sitta på bussen och tänka ifall man skulle ta lite på killens hand som sitter bredvid, eller om man kanske rentav skulle dofta lite på honom där vid halsen. Eller om man skulle gå fram till han som går framför en på stan, slänga sig lite halvt runt halsen och fråga: "Hej, ska du följa med och bada?". Och ibland kan man låtsas att det sitter någon på andra sidan soffan som man kan lägga upp benen i knäet på och som sedan kan klia en lite på ryggen eftersom man råkat sola lite för mycket där igår. Men näe.

Ska det eskalera på det här viset kommer det sluta med att jag antastat någon innan sommaren är slut.
Och vad jag drömmer om på nätterna ska vi bara inte tala om.

Det är jag som är hon.

Ny bild, ny beskrivning - "det är jag som är hon."
Det var det bästa jag kunde komma på. Vad det betyder? Ingen aning. Jag kan nog vara olika slags "hon" beroende på vem som läser eller vem som känner mig. Hon som är snäll. Hon som är trevlig. Hon som är rolig. Hon som aldrig gör som folk säger till henne. Hon som är sjuk i huvudet.


Alla de sakerna stämmer i alla fall bättre än "Småländska på besök i Örebro."


RW 2006-07-02.

Åh, jösses. Ja... Allt det där som tidningarna har skrivit om konserten, allt det där om att alla superlativ bara blir löjliga, det stämmer. Konserten var obeskrivbar. Herregud vad jag sjöng och sjöng och sjöng och vi dansade och hoppade och skrattade under hela tiden. Och när Robbie bad hela Ullevi skrika "Fuck off!" till "the twat in the balloon" som svävade ovanför arenan, "get a fuckin' ticket", så gjorde vi det. Och att åka på utflykt med sju yra höns känns som att jag skulle göra om och om igen om det var en likadan konsert som väntade på slutet. 

Nog för att jag verkligen gillar mina kompisar, det är liksom inte det. Det är bara vissa saker jag inte förstår. Hur kan man packa en stor väska med HJUL på för bara en övernattning och tror ni att TRE bikinis räcker och STOPP jag måste röka och VÄNTA jag måste ta ut pengar och att det kan ta TIO minuter att bestämma sig för vilken pasta man ska ha förstår jag inte heller.
Men... det är väl det som är tjusningen och jag har varit med om det förr. Det kommer alltid vara så. De är såna. Jag är sån. Och jag vet hur de funkar, för jag hade sedan lång tid tillbaka pratat om vikten av att vara på Ullevi i tid så att vi kommer in i den första fållan längst fram, men ändå slippa trängas med folk. Det gick rätt trögt, men när vi väl stod därinne, efter tre timmars häng i skuggan utanför Ullevi och sedan 45 minuter i gassande solsken, fick jag mest hejarop. "FAN, vad bra Ida att du övertalade oss att vara här tidigt. FAN, vad bra vi står! Heja! Tjoho!"

18932-173
Helena och Carro.

18932-172
Linda försöker gömma sig för solen.

18932-176
Mäktigt att titta upp på läktaren när vågen gick runt och runt och runt.

18932-177
Här har han precis kommit upp ur golvet där framme och Radio börjar. Ungefär här känner jag att jag nog inte behöver ha sex igen på några år eller nåt.

18932-180
18932-181
Dessvärre(?) blev jag så upphetsad att jag inte tog några mer foton efter detta så jag fick inte med några coola ljuseffekter, fyrverkerier eller eldklot. Men det var grymt.

Gah.

Det räcker med att man läser de två sista meningarna egentligen. Ståpäls deluxe.