Precis vad jag tänkte också nu när du sa det.

Åh. Det är så bra med zany. Vi hade pratat om att åka och se min brorsa spela innebandy ikväll. När jag gick runt på stora köpcentrumet i eftermiddags och kände mig sådär trött, irriterad, varm och huvudvärkig som man brukar när man har vinterjacka och halsduk på sig inomhus samtidigt som man trängs med folk så lockade egentligen min soffa mer. På bussen hem ringer zany och frågar om det är okej om vi skippar innebandyn ikväll pga allmän trötthet, "Det är ju På spåret också..."

Björn Hellberg, adventspyntning och pepparkakor it is.

Yeah.

Idag efter jobbet köpte jag alkohol, underkläder och smink. Ser ut att bli en bra helg.


Hjulklaps.

Men åh.

Det har tydligen blivit en del ändringar i jultraditionen i min familj i år. Ett par år i rad nu har vi kört med att vi runt första advent
lottar vem man ska köpa julklappar till det året. Och det har funkat jättebra. Mindre stress och ekonomiskt mycket bättre.

Men så går äldsta brorsan och skaffar sig en EGEN familj det här året. Bara sådär!  Och då vill de ge julklappar till alla, tillsammans, som en familj. Vafan... Fast jag ska väl egentligen inte klaga. Det är ju roligt att få klappar från alla också. Men det är desto oroligare att köpa till alla. Den stora klappjakten måste börja nu annars kommer jag aldrig hinna. Varför skaffade morsan så många barn?

Fast jag har i alla fall hittat en superduperskitasbra julklapp till mannen. Jag är så jäkla nöjd för jag tänkte att han blir nog svårast att köpa till, men så råkade jag snubbla över den. Typ.

Kent och sånt då.

Utflykten i helgen då.

Allting blev faktiskt så himla, himla bra. Fast det visste jag väl innan. Jag var nämligen självutnämd reseledare. Eller ja, självutnämd och självutnämd, det blev bara så. Det brukar bli så. "Jomen jag vet en skitmysig grekisk restaurang invid Linnégatan" eller "Jomen jag vet ett ställe där vi kan sitta och dricka drinkar". Fast det är ju lite det här med ansvarskänslan som Fredrik Lindström pratade om. Man blir liksom mån om att alla ska ha det bra och känna sig nöjda över att man gick på min linje och hade servitören varit ohövlig så hade det ju direkt varit mitt fel. Fast egentligen så brydde jag mig inte så mycket eftersom det var för kents skull jag var där (säg inte det till de andra).

Och det var ju faktiskt grymt bra. Vet inte riktigt om jag kan säga att det slog den vita Stadiumkonserten eller den stora tältkonserten 2005 men det var så jäkla härligt att återigen stå och sjunga med och få rysningar till alla fantastiska låtar de har. Bäst var: Kungen är död, Columbus, Gravitation, LSD, någon?, Elefanter, 747 och avslutningen Mannen i den vita hatten. Skulle kunna gå mer in på vad det var som jag tyckte var extra bra med de låtarna men jag låter bli. Men det är liksom någonting som gör att det inte känns ett dugg fel att stå och sjunga Vi ska alla en gång dö just där och då. Fantastiskt bra säger jag!

 Snygg ljusshow.



Och! Ett tack till Björnen som rekommenderade hotellet. Jag är mycket nöjd över att jag valde det och inte nåt halvtrist Scandic. Allt var bra förutom den trötta, halvsura, medelålders tanten i receptionen på morgonen då, men det ansvaret läggs direkt på Björnen.

Grr igen.

Har varit fullkomligt avslappnad och har bara haft roligt hela helgen. Till och med ända fram till förmiddagen idag eftersom mannen stannade över natten från igår. Allting har varit hur bra som helst i flera dagar. Tills jag kommer till jobbet. Återigen irritation. Ska det vara så?

Jag orkar inte ens förklara. Det kanske inte alls är så farligt som jag tror. Det kanske bara är jag som blir irriterad över allt och inget just nu. Exakt av vilken anledning vet jag inte, men det är något som stör mig hela tiden. Men det är väl en slags kombination av att det är så rörigt här och att jag mycket hellre skulle vilja vara någon annanstans. Men så är det ju alltid. Man vill ju helst inte jobba. Så då måste det ju vara rörigheten här som stör mig egentligen.

Jag fick i alla fall en semesterdag i början på nästa vecka då jag ska ner och se Winnerbäck i Växjö. Ledig långhelg blir det då. Bra det.

Ojsch.

Och blommor fick jag igår kväll. Igen. "För att du är du och för att det i helgen är ett halvår sedan vi träffades första gången."

Det hade jag ingen aning om.

Det är uppenbarligen inte jag som är tjejen i vårat förhållande.

Bloood.

Detta är tredje gången på bara en vecka som folk sträcker fram sina fingrar som de klämt eller skurit sönder bara två decimeter från mitt ansikte. "Jadu, cirkelsågen tog precis HÄR, ser du?"

Ta bort!

Snart helg, snart helg, snart helg.

Jag är på lite bättre humör idag. Trots att jag egentligen fortfarande är ganska trött. Men chefen är borta, ikväll ska jag träffa mannen och jag har glögg och godis hemma.

Jajemänsan.

Åh.

Jag har smygtittat lite på låtlistorna och ett Hagnesta Hill-fan som jag är så tycker jag att det vore som en dröööm om de spelade Kungen är död och/eller Berg&dalvana i Göteborg på lördag. Då tror jag att jag dör en smula. Eller ja, jag kommer bli berörd i alla fall på ett eller annat sätt. Det kanske räcker om jag svimmar en smula bara.

Mäktish glass va.

Ouff!
Ben & Jerry Chocolate Therapy är ju helt sjukt nyttig för mig just nu när jag är sådär frustrerad över att det är jobbigt på jobbet och att jag tycker att det just nu tar över för mycket av mitt vanliga liv.

Svälj dina frustrationer!

Vem vill inte trösta sig med choklad? Vetenskapen kan nu intyga vad vi redan vetat sen länge: Mumsande av choklad frigör ämnen som gör dig lycklig.
På det viset fungerar Chocolate Therapy som den smaskigaste av mediciner. En trippeldos i form av kraftig chokladglass, rejäla bitar av chokladkakor och mörk chokladmousseglass borde ge dig ett rejält skydd mot allehanda våndor och frustrationer.
Intages med fördel i riklig mängd i bekväm halvliggande position. Låt smälta långsamt på tungan och känn hur chokladlyckan fyller din kropp.

Jo, jag tackar jag. Hoppas verkligen att det lugnar ner sig på jobbet snart. Annars kommer jag bli tjock(are).

Fast de har ju faktiskt billigt bakplåtspapper.

Imorgon ska jag till Ullared. Herregud, jag börjar bli en sån som åker dit minst två gånger om året. Fan också.

Ingen som behöver nåt i billigt storpack? Bakplåtspapper? Muffinsformar? Trosskydd?

Le Dop.

Igår var det dop minsann. Himlans trevligt. Huvudpersonen sov mestadels förutom när vattnet kom på huvudet. Då såg han mest bara förvånad ut.

 Hugo och prällen.
 Min doppresent som jag beställt hos Isa form. Mycket nöjd med den. Gulligull...

Men vilken stress.. På grund av missödet av schemaläggningen var jag tvungen att jobba igår innan dopet. Sen stressa ner till Växjö, gå på dop och äta sjuhundra småkakor plus tårta och sen köra tillbaka till Jönne för att jobba idag. Behöver jag säga att jag hade huvudvärk igår kväll?

Får jag inte min semesterdag beviljad på onsdag tror jag att jag dör en smula för det är väl inte meeeningen att det ska vara såhär. Det är till exempel otroligt ostädat hos mig och en kasse med pantflaskor står innanför dörren. Jag måste tydligen ha en ledig dag för att hinna sköta om sånt. Fast att jobba går väl liksom bra när man väl är här och så, men det är så tråkigt att behöva gå hit jämt. Jag vill vara ledig. Nu.

Heja Jonas.

Jonas Gardell gjorde mig verkligen inte på dåligt humör. Tvärtom. Allt det snuskiga och bögiga och kontroversiella och alla hans olika moves, tics och konstiga beteende stör mig inte det minsta. Jag tyckte det var asroligt när han visade upp lösfittan till exempel. Haha, ja sån är jag. Tydligen. Men han är ju faktiskt skitduktig. Och ibland hade han ett och annat viktigt att säga också. Aldrig ska jag sluta älska dig - vilken allsång det blev. Jättefint.



Blä.

Fan. Jag har varit irriterad i två dagar nu. Rörigt på jobbet. Chefen har ingen koll på nåt . Ingen ordning och reda alls. Och jag känner verkligen inte för att reda upp saker och ting när hon har gjort fel och jag känner verkligen inte för att jobba sju dagar i rad bara för att hon skyller ifrån sig på att jag inte kollade schemat ordentligt när vi faktiskt kollade på det tillsammans! Fan. Nu blev jag irriterad igen.

Ikväll blir det Jonas Gardell med mamma, brorsan och svägerskan. Förhoppningsvis är jag inte irriterad då. Men jag tror det kommer att komma tillbaka på lördag morgon. Men förhoppningsvis är det borta igen till barndopet i Växjö på eftermiddagen. Sen lär det komma tillbaka.

Blä.

Men det var väl ett jävla liv.

Tillbaka på jobbet efter en ledig dag eftersom jag jobbade i helgen. Värsta hönsgården här... Vilket resulterar i att jag inte gillar kvinnor som är över 50. Måtte jag aldrig bli över 50. Eller jo, fast en som inte kacklar och stirrar runt så jävla mycket. "Gaaah, hur lite med folk ÄR vi idag egentligen? Vilka kommer nu på morgonen, vilka jobbar ikväll, vart ska du vara, vart ska jag vara. HERREGUD!" "

Men jag ska äta fisk till lunch idag. Det är min nya grej. När det är fisk i matsalen här så ska jag äta det eftersom jag i princip aldrig äter fisk hemma. Torsk i dillsås från storkök is the shit.

Jag ska nog överleva idag också. Kanske. Vi får se.

Fredrik Lindström.

Igår kväll var jag och zany och lyssnade på Fredrik Lindström.



Språk- och människointresserad som man är så tycker jag att det han pratar om är fantastiskt bra. Och sant. Dock pratade han inte något om språk den här gången utan om den svenska mentaliteten. Hur vi är som svenskar och hur vi beter oss. Som till exempel är vi jättebra på att ta ansvar. Vi tar ansvar för allt. Eftersom det nu var jag som frågade zany om hon ville gå på Fredrik Lindström är det liksom mitt ansvar ifall hon inte tycker det är bra. Det är ju 1,5 timme av hennes liv som hon aldrig kommer få tillbaka. Och då blir det mitt fel.
Sen var det också lite om hur styrda vi är av siffror i Sverige. Allt som är mätbart gillar vi. Som det här med våra kvadratmetrar till exempel. I andra länder går man in i en lägenhet och känner efter hur stor eller liten den är. I Sverige säger man: "Jaa, den är ju lite trång och så, men det är faktiskt 43 kvadratmeter!"

Ja, som vanligt låter det inte riktligt lika kul när man återberättar. Men det var grymt bra i alla fall.

Ledig torsdag.

Jahaaa. Vad har jag gjort idag?

Har haft en ledig dag samtidigt som mannen också varit ledig. Kändes som det var hundra år sedan det hände senast och ungefär som att det var två månader sedan vi sågs fast det egentligen bara var fem dagar. Jag börjar sakna mer och mer ju längre tiden går. Innan kändes det som vanligt emellan gångerna vi sågs, ungefär som att vi aldrig träffats och allt var som innan. Men nu är det lite annorlunda. Jag har börjat längta lite mer. Det är ju ett bra tecken. Herregud, människan har ju för tusan träffat min pappa och hört honom dra det årliga skämtet vid den här tiden på året. "Jodå serru, jag har ju namnsdag idag vettu. Alla helgons dag ju."

Efter att ha ätit frulle i min soffa och konstaterat att det nog inte händer så mycket mer en sån här grå dag om man inte gör något så bestämde vi oss för att åka på utflykt. Vi åkte bland annat igenom en by som hette Köttkulla. Ja, då är man på landet helt enkelt. Men vi kom fram dit vi skulle till slut. Till Gällstad. Har hört att det skulle finnas en del att shoppa där. Det blev en kofta från Bondelid och en t-shirt i favvofärgen lila.


 Bara för att det ser så snyggt ut i bloggen. Love lila.

Sen åkte vi ut på landet lite till och hälsade på ett par kompisar till mannen som nyligen köpt hus. Hund hade de också. Men ingen Volvo. Ja, man börjar ju komma upp i den åldern nu. Tydligen... Vi gjorde upp par-planer inför helgen till och med. Herregud. Men trevligt.

På hemvägen gjorde jag klart att jag inte kommer gå med på att skaffa hund tillsammans. Inte för att han frågade eller nåt sånt, utan bara så att han vet. Nån måtta får det vara.

...

Han var ganska lättroad i lördags faktiskt. Eller så var det jag som såg rolig ut utan att knappt göra nåt. Det kan ju vara så också. Och dubbelhakan, den har han efter mig.



Annars har jag varit på derby idag. Innebandy. En jönköpingsförort spelade mot en annan jönköpingsförort varav min bror spelar i ena laget. De vann inte. Men det blev sudden death och brorsan skötte sig helt okej eftersom han gjorde ett mål. Nice söndag.

Men de e ju fel bara.

Och va fan. Just nu känns det som att mina singelkompisar får ligga mer än vad jag får. Varför är det så?

De e lööda.

Oh my God. He has met the parents!

I repeat:

He has met the parents.

Fast inte nu ikväll. För ikväll var det waaay to much sprit på det där spritbordet som någon hade beställt till oss som var preciiiis bredvid alla spelare från HV71. Tur att de vann idag så alla var glada. Men det där med spritbord är farligt. Men det blev ju i alla fall väldigt ekonomiskt. 250 spänn för.. ja, vad drack jag egentligen? Typ fyra sexor totalt kanske från det där spritbordet. Väldigt mycket billigare än vad det hade blivit i baren i alla fall.

Fast det där med sprit är lurigt. Folk gör konstiga saker.

Men det var alltså inte ikväll som han mötte the parents utan det var igår kväll. Och det gick ungefär huuur bra som helst. Men det visste jag redan att det skulle. Det går bra nu. 


Jag måste sluta blogga på fyllan. Det är ju knappt kul ens.

Bara i USA...

Igår kväll skulle jag sova. Zappade lite med fjärren innan jag skulle stänga av. Råkade då se mtv och där var det Best of Jackass. Jag gillar inte riktigt de där äckliga eller onda sakerna som de gör, men när den tjocke snubben jagar dvärgen genom stan i bara underkläderna tycker jag är roligt.
Eller
det här

Det fick mig att börja skratta högt i alla fall och jag kunde inte sova på en timme.

Johnny Knoxville är snygg. Skulle bara säga det också.