Nära döden, eller nåt.

Idag har jag och min semesterfirande kompis K varit på utflykt. En riktigt farlig utflykt. Vid minst två tillfällen trodde vi att vi skulle dö. Vi åkte ut till skogarna utanför Jönköpings flygplats och vandrade en liten bit på Dumme mosse.


Det var lite blött. Fast vi lyckades undgå regnet. Nästan. När vi var mitt ute på mossen dök det här upp.

Det var alltså ett moln som var supersvart, mullrade högt och som rörde sig som molnen i Independence Day precis innan rymdskeppen landar. Jag och kompis K ser på varandra och säger: "Vi dör nog snart." Men van vid uteliv som man är upptäckte vi snart att molnen åkte åt vänster och att vi kanske inte alls behövde dö. Pust. Sen åt vi lunch och sen kom regnet. Men det var mysigt. Efteråt hämtade vi upp zany efter jobbet och åkte och käkade våfflor med hjortronsylt. Vad jag tycker om semesterutflykter!

Men gud.

Jag tycker att E-type borde klippa sig och skaffa ett redigt jobb.

En del skådespelare borde självdö.

Jag vill gå ut med en varning till allmänheten.
Music & lyrics var så dålig så att jag fick huvudvärk. Jag stängde av skiten efter 40 plågsamma minutrar.


Men det var väl ändå rätt väntat..

Allvarligt talat. Jag har inte sett en endaste Ingemar Bergman-film i hela mitt liv. De flesta av dem verkar faktiskt vara riktigt jävla tråkiga. Och gubben var ju för tusan 89 år. Det var då faan vilket liv det blev. Låt han va.

Det var det, det.

Det blev som sagt lite fest i lördags. Som slutade med ett sugmärke på min hals från någon som dök på mig på dansgolvet och jordens största ångest från min sida. Trots det faktum att vi ju som sagt inte är tillsammans. För det är vi ju inte. Typ. Ändå var jag tvungen att lipa en liten skvätt när jag kom hem mitt i natten. Varför stoppade jag inte det hela? Men det finns ju två olika håll att se saken på. Antingen hade jag inte gjort som jag gjorde om jag hade haft mer eller större känslor för honom, eller så visade ont-i-magen-ångesten att jag faktiskt tycker om honom rätt så mycket. Jag vet inte faktiskt. Och att skylla på att man var full, det hjälper fan inte och det gills liksom inte ens. Det är precis som att jag inte förstår var gränserna går, och så kanske det är. Jag är dum i huvudet helt enkelt.

Men vi har pratat, inte just exakt om det som hände i helgen, utan rent allmänt om hur det känns. Och jag kommer definitivt inte göra om det jag gjorde i lördags. Och trots cirkusen från helgen har vi idag haft en supermysig dag i ett soligt Gränna. Vi åt god mat i hamnen, promenerade och kikade på polkagrisar tillsammans med alla andra turister. Jag köpte en polkagris med smak av turkisk peppar. Den smakade skit.

Annars är det bara bra.

Lite, lite rastlös.

Det blev tråkigt i lägenheten på semestern. Så jag drog hem till föräldrarna och hoppades på lite skoj, eller sällskap åtminstone. Det visade sig att det regnade även i hembyn och att det även där var ganska tråkigt. Så jag drog hem igen. Tur att det finns fler vänner och mer vin här. Ja, det är mer fest i Jönköping kan man säga.

Grr.



FAAN!
Jag blir så arg på människor ibland.

Abrakadabra.

Vad gör man när alla man känner och umgås med jobbar när man själv är ledig och det regnar? Jo, man städar, tvättar, målar garderobsdörrar och kollar på film. Det är ungefär det jag gjort de här dagarna.
I förrgår såg jag en film jag längtat länge efter att se men det har bara inte blivit av. Nämligen Tim Burtons film Corps Bride där två av rösterna är Johnny Depp och Helena Bonham Carter. Och den var precis så cool som jag trodde.



Igår såg jag och ett par kompisar Harry Potter. Nu har jag inte läst böckerna och jag tror att jag bara sett två av de andra filmerna. Men jag tycker det är himla bra ändå. Lite halvtöntigt ibland men många av karaktärerna och en del detaljer i filmen är ju både riktigt häftiga och roliga.

Trots all maskering tyckte jag att Voldemort såg väldigt bekant ut på nåt vis. Var tvungen att kolla på imdb.com vem som spelade honom. Och jaha, det var ju Ralph Fiennes. Där ser man.

"She's an asshole"

Haha, detta var ju jätteroligt. Inlägget hos Silverfisken idag med klipp från youtube med Louis CK.
Men det är ju så. Barn är ju skitkonstiga. Sån kommer jag bli tror jag, en sån som står och gapskrattar åt sin unge när den snubblat eller när den slabbar med maten och bara ser dum ut.

Men för att alla ska tro att jag egentligen är snäll mot alla barn köpte jag en sånhär till mitt kommande brorsbarn. Nästan så man vill ha en själv. En bebis alltså. Inte en likadan body.

Orkidé olé.

Idag blev det till att ligga i sängen och lyssna på regnet mot balkongen igen. Frukost klockan 14. Det är semester det. Sen tog jag mig ut och köpte en blomma. Det var det liksom. Men den är fin. Målningen och städningen får bli en annan dag. Jag är ju faktiskt ledig i skitmånga dagar nu.


Men det är ju faan att det ska regna så in i helvete så jag inte kan åka till Öland och umgås med brorsan och hans tjej som har en bebis i sig. Så, nu fick jag det sagt. Nu ska jag inte klaga mer på vädret för det gör alla andra så bra.

Yeah.

NU HAR JAG SEMESTER!

Grattis till mig.

Det är ju mitt i natten juh.

Ida byllefotofloggar klockan halv tre på natten just hemkommen från krogen. Fast utan det guldiga diademet. Det satte jag dit nu bara för att spexa lite. Lite full i fan kan man säga. Vad nu det innebär.



Reflektion nummer ett klockan halv tre på natten:
Efter Cypern måste jag nog bestämma mig om jag ska gå tillbaka till mörkt hår eller fortsätta på den lite ljusare linjen. Utväxten på detta ljus existerar knappt inte alls, vilket får mig att tänka på att jag faktiskt är ganska ljus egentligen. Men mina bruna ögon gör att jag kan vara både mörk och ljus. Tror jag. Fast jag har trivts i det ljusa nu. Det lutar åt att fortsätta på den linjen lite till. Öh, tror jag. Kanske.

Reflektion nummer två:
Jag har alltså en person som är ganska så kär i mig. Som bara skakar på huvudet när jag tittar på honom och som får gåshud när jag sniffar lite sådär vid halsen och säger att han doftar gott. Och vad gör man åt sånt? Tjae, inte vet jag. Kanske blir man lite småkär tillbaka. Jag vet inte faktiskt. Je ne sais pas. Som jag brukar säga.

Kvällens citat: "Min kompis Olof här, han står och jazzar från höften som John Travolta!"
Haha, kan inte sluta skratta... Ni skulle inte tro mig om jag berättade.

Skin and bones.

Sitter och kollar in lite höstkläder för att försöka få tiden att gå så att det kan bli lördag och så att det kan bli kväll så jag får dricka vin och så att det ska bli söndag och så att det får bli söndag eftermiddag så jag kan få börja min semester.
Började kolla på H&M men tappade hoppet lite grann när jag såg modellarna. Är de inte lite vääl spinkiga va? Eller är det så man ska se ut alltså? Fortfarande? 2007? Nej, jag tror inte det. Jag är 24 år och mycket smartare än så. Men roligt är det ju inte. Stackarna. Jag tror de fryser på vintern.

Fix och don.

Vilken produktiv dag. Trots att jag är ledig.
Började dagen med att gå till HSB-kontoret och beställa nytt porslin till mitt badrum. "Men det blir nog inte gjort nu under semestern..." Lata jävlar.
Sen köpte jag frukost, älska att bo mitt i stan, och drack sedan kaffe i ett par timmar. Sen, gott folk, tvättade jag mina fönster. Allihopa. Och jag har ett fönster mitt i vardagsrummet som är megastort. Sen städade jag mitt badrum grundligt och ordentligt. Tog till och med ut allt från badrumsskåpen och torkade rent. Och det vill inte säga lite det. Jag tycker det är jättekul med smink och andra tjejiga pryttlar men gillar inte att skylta med det för att inte verka ytlig och lite dum. Därför gömmer jag undan det. Staplar på hög längre och längre in i skåpen. Men nu är det ordning och reda igen. Sen städade jag lite rent allmänt resten av lägenheten samtidigt som jag spelade kent skithögt.
Ja, jag skulle faktiskt bli en bra fru en dag, det har jag alltid sagt... 
Resten av kvällen ska jag ligga på soffan och göra ingenting. Sånt gör faktiskt fruar också.

Lilla, lilla..

Åh, min lillasyster har blivit så stor!
Ringde hem igår för att prata lite med henne. Hon har övergivit sitt ordinarie sommarjobb som äggpackare hos den småäckliga äggbonden i hembyn för att istället avancera till Ica Kvantum i stan. Jag undrade lite hur det gick och om det var roligt. Till svar börjar hon prata om deras kassasystem och hur det fungerar och hur man gör när det är företagskunder och hur man gör med grönsakerna. "Jamen och så trycker man på "Grönt" och då väljer man till exempel P för palsternacka och ja.." "Vad duktig du är", sa jag då. Och jag menade det verkligen. Min lilla pluttlillasyster har blivit lite vuxen minsann tror jag. Dessutom är hon snygg.

Irri.

Fan vad tråkigt...
Lazy ass bitch frågade precis: "När brukar ni byta toner i skrivaren då?"
"Eh, jaadu.. När det börjar ta slut. Kanske."

Sävligare, långsammare, segare och mer osäker människa får man leta efter. "Jaa, och då blev det ju lite stressigt så jag kände liksom att... ja.. att.. det var lite mycket och så, men nu så går det bra.. Jag har bara en liten fråga...Alltså.. jo, om man såhär liksom...blablablabla"
Ändå har hon jobbat med det här i flera år. Det är faktiskt jättekonstigt. Jag förstår inte. Och jo, jag vet att jag kan bli lite elak när jag blir irriterad, fast det märks oftast inte. Försöker låta bli att bita ifrån eller ge onda ögat.
Snart går hon dock hem. "Om jag kommer ifrån i tid idag för jag håller liksom på med en massa saker samtidigt här nu känner jag och... ja.. vi får se.. det kan ju bli svårt blablabla".

Åhh.

Vad jag hemskt gärna vill ha till min frukostmacka.

23 november, Lisebergshallen Göteborg. Räkna med mig. Det kommer bli en kenthöst i år. Var så säker.

Uää.

Vad jag inte vill ha till min frukostmacka.

Blablabla.

Jag är inte trött på jobbet, men otroligt trött på att jobba. Och just precis i denna stund bestämde jag mig för att semesterfira på söndag kväll genom att dricka rosévin på min balkong. Det låter gott och ser gott ut (rosa liksom), men jag har aldrig smakat det.

Say what?

Haha!

Följande dialog utspelade sig alldeles nyss på en gata mitt i Jönköping:
-Hej, är du singel?
-Öh, va? Hurså?
-Ja, alltså du ser ju väldigt bra ut.
-Eh, jaså.
-Är du singel eller?
-Nä.
-Okej.

Hahaha, så sjukt. Något liknande har jag aldrig varit med om. För det första ser jag inte särskilt bra ut, speciellt inte efter att jag är på väg hem från stranden. Och för det andra så kan jag inte hjälpa att tycka lite synd om killen. Egentligen var det inget större fel på honom, han såg bara så oerhört bortkommen ut. Undrar om han laddat hela dagen för att gå fram till vilken tjej som helst på gatan och säga just sådär. Stackarn. Det kunde ju funkat. Nu gjorde det inte det.

Yeah.

Whohoo! Imorgon blir det Vätterstranden heeela dan.


Nä. Gonatt säger jag.

De-rosa-drinkarnas-afton-som-tog-bartendern-tjugo-minuter-att-fixa-kvällen kallar vi den här kvällen.

Fäst. Eller nåt.

Jätte, jättekul att komma hem såhär sent och förfesta själv med en flarra vin för att sedan möta upp de andra ute. Lyssnar på en massa halvpinsamma låtar för att komma i stämning. Eller är Tokyo med Danny bra på riktigt. The way I are med Timbaland är i alla fall bra på riktigt.
Min tur blev ändrad imorgon så att jag ska börja tidigare än det först var tänkt. Funderar på att dricka mig sketafull och dyka upp full på jobbet bara för att jävlas med sug-cheferna. Som ett självklart led i min obstinata ådra jag innehar. Men det är nog ingen bra idé. Fast det vore lite kul.

Tralala.

"Och guckamååle måste vi ha. Ja!"

För övrigt är jag helt trött i huvudet. Jobbar ensam med den dära tröga sommarjobbaren. Jag känner mig lite taskig, men i mitt huvud kalls hon Lazy ass bitch. Fast vi ska äta tacos här strax, all personal, himla mysigt. Jag stekte ett kilo tacofärs i morse, det var inte så mysigt.
Jag är jäkligt hungrig faktiskt nu när jag tänker efter. Och så längtar jag efter min semester. En vecka och två dagar kvar.


I kinda like it.

När man inte sover själv sover man jättegott men inte särskilt bra. Gäsp.

Och om någon frågar, nej vi är fortfarande inte ihop. Trots att vi igår gick runt på det stora köpcentrumet och Ikea och hälsade på bekanta till höger och vänster. Och trots att vi såg Oceans 13 på bio på kvällen. Nej, jag tänker fortsätta låta det vara som det är ett tag. Tycka om tanken att det är någon som är kär i mig. Minns knappt när det hände senast. Vad jag vet i alla fall. Jag ska njuta av tanken. Och trillar jag dit själv också så är det ju bara bra. Och händer det inte så kan jag i alla fall inte säga att jag inte försökt. Och jag skulle ju faktiskt inte gilla att hänga med han om jag inte tyckte om honom lite jag med. Faktiskt. Men ändå. Saaakta, saakta.


Kaos.

Gah! Jag vill ha semester nu!
Här är ett jäkla dårhus och kommer så vara i nästan två veckor till. Vikarierna är supertrevliga, det är bara det att de fått skitdålig introduktion av mina kassa chefer, så det är ju inte deras fel att de frågar och undrar en massa hela tiden. Det blir bara jäkligt tjatigt och jag börjar bli trött på att höra min egen röst efteresom det under halva dagen bara varit jag som varit ordinarie. Sen springer chefen runt som en skållad råtta och är överallt och lägger sig i saker och ting som hon inte har med att göra. Kaos.

Ikväll ska jag och mannen laga mat och ta det lugnt (egentligen ska jag testa och se vad han kan, om han är nåt att ha i köket. då kanske jag behåller honom) och imorgon ska jag sova lääänge för att vila mitt stackars huvud.

Tönt-Ida.

Ja, lite småtöntigt att prata om hur full man var kvällen innan. Igen.
Men jag har tänkt på det rätt mycket idag. Hur jag blir. Jag tror, och hoppas innerligt, att jag inte är en såndär som bara blir dräggigt full när jag dricker för mycket. Jag mår aldrig dåligt, sluddrar inte när jag pratar och jag går och står helt normalt. Däremot säger jag, och gör, konstiga saker. Som igår. Det är ett stort mirakel att jag "skötte mig" när doktorn limmade på mig, förmodligen för att jag blev så förvånad. Däremot stötte jag ihop med en brandman som jag varit på afterwork med och som jag kände mig tvungen att påpeka till vilken stor ådra i pannan han hade. Undrar om han verkligen tyckte det var så roligt? Don't think so.

Nej, jag ska nog ta tag i den här pojkvänsbiten. Han kan nog få mig att skärpa mig lite. Fast jag har sagt en del konstigheter till honom också. Men han har i alla fall vett nog att tycka om mig i alla fall. Bara det är ju inte tokigt alls. Och just nu saknar jag honom för vi har inte setts på nästan en vecka. Även det är en konstig känsla. Det är mycket som är konstigt nu.

"Uääw, ta av dig dom!"

Som tack för att zany berättade incidenten med påsen tänker jag visa en bild på de sunkiga badtofflorna från Atlantis Spa som hon hittade på Hovrättstorget och satte på sig igår. Faktiskt inte alls särskilt fräscht. Fast det regnade ju i och för sig..


Pinsamt jöh.

Åh, varför har jag sån ångest när det inte är jag som ska ha det utan den där ST-läkaren som varit hos oss senaste veckorna och som stötte på mig igår. Jätte, jättekonstigt var det. På jobbet säger han hej och inte så mycket mer, igår var det helt andra grejer och jag tvekade faktiskt på om det var han eller någon som bara var lik. Känns också som att han skulle kunna vara en tvåbarnspappa eller nåt, men det verkade inte så... Och vi ska jobba samtidigt en vecka till innan både han och jag går på semester och det kommer bli sådär fjortispinsamt, i alla fall kommer jag tycka det fast jag inte borde.

Men det var en bra kväll. Förutom tjejen i baren som bestämde sig för att göra en äcklig drink till mig bara för att hon hade mycket att göra. Apple sourz, sprit och fruktsoda tror jag ingredienserna blev till slut. Hade jag ju kunnat göra lika bra, eller till och med bättre, själv.
Ett par fyllesamtal blev det också, alltid trevligt. Är inte säker på att alla tycker det dock. Jag tänkte ringa min brorsa och mucka lite med honom eftersom han köpt en bil som är grönmetallic, och det är roligt eftersom han är färgblind och inte kan se skillnad på grönt och brunt. Men han svarade inte. Sen tror jag att jag lovade att åka till Norrland på min semester också. Det vore nåt det.

Hemma hos zany finns ett glas med tuttar på. Tutt-glaset. Det blev mitt under hela kvällen. Det kändes bra.


Skitväder.

Jag börjar bli lite irriterad på att jag inte riktigt kan använda alla de fina sommarkläder jag köpte innan sommaren. Det är ju för fasen ingen sol!
Ska alltså ut ikväll. Hade det varit sol ute så hade jag haft detta på mig:



Just nu känns det som att mina vita skor med pärlor på inte är en jättebra grej att ha på sig när det regnar ute. Känns mer som att jag vill ha gummistövlar. Så skorna får jag nog skippa. Men det andra ska jag banne mig ha. Är det juli så är det.

Bittersweet Symphony.

Vilken härlig lördagmorgon!
Låg kvar ganska länge i sängen och kollade på lite Live Earth-gala tills jag blev hungrig. Gick då mina tretti metrar till Konsum för att köpa frallor. Det är det bästa med att bo så nära sin affär, när man ska köpa frulle och när man är sugen på choklad fem i tio på kvällen. När jag stod i kassan kom en gubbe i permobil och nästan körde på min hälsena. Sen sa han: "Vill du lägga upp mina saker på bandet åt mig är du snäll?" "Visst", sa jag och lade upp hans mjölk, ost och bröd på bandet. Sen ägnade han de nästa två-tre minutrarna med att berätta för den faktiskt ganska snygga killen bakom honom plus kassörskan vilken snäll och gullig tjej jag är som hjälper honom. Och jag kan ju bara hålla med... Därför hjälpte jag även honom att lägga ner hans saker i plastkassen.

Live Earth är helt okej att ha på i bakgrunden medan man pysslar med annat. Det kommer ändå aldrig bli så bra som det var den gången för två år sedan då Coldplay spelade och Richard Ashcroft kommer in och sjunger Bittersweet Symphony tillsammans med Chris Martin.
Här har ni den.

Men vad hette skurken på svenska egentligen?

Fick precis en länk av min brorsa. Är det någon som minns Bananmannen?
Vi tittade på det hela tiden som små, mest hemma hos mormor och morfar av någon anledning. Tyvärr hittade vi ingen svensk länk, för det är mycket coolare på svenska. "När Erik äter en banan sker en otrolig förvandling. Erik är.. Bananmannen!"


Åh mäh.

Vilken tröttsam fredag.
Först jobbade jag som faan, rent ut sagt. Och började nästan gråta en liten skvätt när chefen bad mig jobba två dagar till istället för att gå på semester om två veckor. De har noll framförhållning, mina chefer. De har vetat hela tiden att den veckan skulle bli lite tuff men istället för att lösa det väntar de till sista minuten och i princip beordrar in en istället. Vad har dom betalt för egentligen? Blä.

Sen har jag käkat glass med jordgubbar och popcorn istället för middag. Ingen redig mat alls, som min mamma skulle säga. Men jag mår rätt bra ändå.

Imorgon blir det vindrickning igen. Gud så trevligt.

Mm, donuts..

image476

Lite likt är det allt. Jag är mest nöjd med den smala midjan.

Sidan.

De e blött.

Är det bara jag eller tycker alla andra också att det alltid, jämt, är otroligt pinsamt att höra småländska på tv?
Dels är det dialekten och dels är det oftast så att de (eller vi, beror ju på hur man ser det) faktiskt är ganska kassa intervjuobjekt. Det är nog kombinationen som gör det. Som snubben från
Aneby i tv4-nyheterna idag.

- Hur mycket har du förlorat?
- Jag vet inte.
- Försäkringar och sånt?
- Finns inte.
- Hur känns det här för dig?
- En kan ju inte göra nånting åt'et det är ju bara te å vänta.
- Tror du det klarar det ekonomiskt?
- Ja det måste en ju.
- Svårt att översätta i pengar?
- Ja det är det, det är svårt.

Sen hörs det på reporten att han inte kommer särskilt mycket längre utan säger: "Eh.. och.. därmed får jag tacka för oss.."
Såna här intervjuer blir ju lätt ganska pinsamma. "Extra, extra! Vi rapporterar direkt från katastrofen i Aneby och vi har en livs levande bonde med!" Men vad tror de att bonden från Aneby ska säga egentligen? Något sensationsartat? Något vi aldrig hört ett sett i tv förut? Han kanske får ett tics och skriker "kuk!" rakt in i kameran.
Nej. De gör ju sällan det faktiskt. De småländska bönderna.

"En mård av kol, så stavas det."

Ja, då ska vi se här...
Den otroligt sköna dagen på Kolmården. Så härligt väder, så sköna djur, så god mat och fika i solsken, så himla avslappnat. Jag gillar såna utflykter! Finaste komplimangen kom nog från zany när vi dukade upp fikat vi hade med oss i Bamseskogen. Jag hade kaffe i termos, hemmagjord fläderblomsaft, smörgåsar, bullar och kex och frukt i en megakylbox med fyra kylklampar. "Du kommer bli en jättebra mamma en dag, Ida."
Jajemänsan. Är det utflykt så är det.

Sen började rundvandringen och vi hade kamerorna i högsta beredskap. Dock är det ju så att det är jätteroligt att ta bilder men ibland inte lika roligt att sedan titta på dem. Det blir lätt lite tråkigt. Därför ska man försöka fokusera på något i bilden som är roligt eller något som man kan berätta om. Ska försöka i alla fall..

Först ut var Präriehundarna.

De var rätt sköna. Satt mest rätt upp och ner på rumpan och gnagde på nåt och såg söta ut. Förutom den som zany har på sin blogg, den ville ut.

Sen kom Björnen.

Jäklar vad fin han var. Såg ju jättegosig ut samtidigt som man fick tänka på hur farliga de kan vara. Ju.

I klapphagen fanns det getter och massa annat småkrafs.

Zany blev som en obstinat treåring i klapphagen och ville egentligen lyfta upp getterna och krama dem hårt, hårt. Men det fick man ju inte så hon känner efter om geten är gravid istället, för den var faktiskt jättetjock. "Eller så är det bara gas..."

Kamelridning kostade 30 kronor. Den kamelen såg otroligt uttråkad ut.

Istället tog jag bild på en kamel med uppenbar vätskebrist. I alla fall i ena puckeln.

Sen kom snusk-zebran som inte stod med de andra zebrorna på savannen. När vi kom lite närmare honom förstod vi varför. Vi lät honom vara ifred så vi gick därifrån fnissandes och lite generade.

Efter en liten stund var han som vanligt igen. Fast fryst i exakt samma Om det berodde på vår närvaro eller brist på närvaro vågade vi inte spekulera i.


Det som skulle bli dagens höjdpunkt var ju Maranboustorken.

Det blev det inte. Den var mest äcklig med sin påse på halsen. Vad har den i den liksom? Tråkig var den också. Lite som en gubbe faktiskt. Som jag trodde. Borde inte blivit så förvånad.

Elefanterna. Boooring.

De stod där med snabeln och sög upp lite vatten då och då, men rörde sig knappt. Så vi stod en liten stund och tittade på dem samtidigt som vi diskuterade snabelns funktion och irriterat gastade. "Mäh, gör nåt roligt dåå!" När inte det funkade funderade jag på om jag skulle förverkliga min tvångstanke genom att ta ett skutt över ett litet staket och hoppa ner till dom, men jag gjorde inte det. Fast det hade nog livat upp det lite.

Nästa var delfinshowen.

Åh, det var så fint. Det var det faktiskt. Fattar inte hur de kan fatta allt. Tror inte ens att jag hade gjort det trots träning sex gånger om dagen.

Le tigre.

De var mäktiga. Väldigt fina. Jag försökte med: "Koom kissekissen, koom lilla kissen.." Och det funkade. Även här fick jag vissa tvångstankar men så kom jag på att jag vill behålla alla mina fingrar så jag lät bli.

Enzo.

Detta var den enda bilden jag lyckades få på Enzo. Jisses vad söt han var, som en liten bäbis. De andra gorillorna var faktiskt lite läskiga. Dels var de stora, och dels kändes det faktiskt lite då och då, under någon liten sekund, som att det var något mänskligt som fanns där. Om man tittar i ögonen på dem, på rörelsemönstret. Det är faktiskt rätt skrämmande.

Vi käkade glass och satt och kollade på aporna en rätt bra stund.

De här verkade ha det rätt gött. Typ "Tja, jag hänger och slänger här lite. Bara för att jag kan."


Schimpanserna var ju assköna. De slog varandra med långa pinnar och var riktigt jäkliga. Det var en yngre som muckade med en äldre hela tiden. Även där såg man det där mänskliga. Det var ungefär som killar på krogen som muckar med varandra. Någon gör något helt oprovocerat, bara för att den kan, eller för att den har tråkigt. Och den andra: "Öhh, vafan görru" samtidigt som den som slog sticker åt motsatt håll och blir jagad.

Tjae, det var väl det.
Och så var vi på terrariet och kollade på äckliga djur. Ormarna får jag fanimej ont i magen av. Blä. Förmådde mig inte ens att ta nåt kort på eländet.

Ojrå.

Igår kväll hade jag egentligen tänkt skriva en massa om hur otroligt lyckad våran utflykt till Kolmården igår var. Men istället fick jag besök. Har alltså med andra ord hånglat halva natten medan regnet smattrade mot balkongräcket. Får helt enkelt göra ett nytt försök ikväll.

Ursäkta mig.


Suck.

Vin igår. Jobb idag.
Men jag var en redig tjej som traskade hem vid tolvtiden istället för att fortsätta med ut och dansa och dricka mer vin. Det var förmodligen ganska klokt gjort för det har varit mycket på jobbet idag. Man vet att det varit en händelserik natt man har två dödsbevis och ett rättsintyg att hugga tag i klockan sju på morgonen. Usch.

Sen åkte jag till hembyn och satt på mammas inglasade altan och pratade om... livet. Grannar och bekanta kom och gick och vi drack kaffe ur små koppar. Min hemby, mmm...

Imorgon blir det utflykt. Och jag är faktiskt lite besviken på att
A inte har semester och kan följa med. Det tror jag zany också är. Mitt förslag var sjukanmälning men jag tror att han är lite för ordentlig för det. Det är vad jag tror. Inte riktigt en sån som lever lite på livets kant, med nytt jobb och allt. För övrigt kommer Maraboustorken vara grymmast. Ser ju ut som en liten farbror på nåt sätt.