Just nu.


Det kan väl sammanfatta min arbetsdag på ett ungefär. Tycker att det varit rätt tjatigt idag.

Men! Det kommer bli bättre!


Åh vad det är mycket som känns roligt just nu. Allvarligt talat. Jag är ute med nya, fina vänner om helgerna, jag är ute och fikar med nya, manliga bekantskaper, alla i min familj mår bra just nu och har mycket att se fram emot med hus och bebisar, jag ska få massage och en tretimmars-makeup om två veckor, Tomas Andersson Wij, Weeping Willows och runt första maj åker jag till Strängnäs, i början på juni blir det antagligen Göteborg, solen skiner, pojkar spelar fotboll på gräset där jag bor och panschisarna sitter på sina rullatorer och ser pår. Och så vidare.

Det går bra nu.
Snart händer det nog något dåligt och det blir eländes elände igen.
Men skitsamma.

Tralala.

Idag har Jonas och Jens namnsdag.

Jag tänker inte säga grattis till namnsdagen till Jonas, min tjocke kompis som var elak mot mig hos dagmamman när jag var liten, men jag kan säga grattis till Jens.
Grattis Jens :)

Jag kanske ångrar mig, eventuellt. Eller inte.

Istället för att kolla på hockey på storbildsteve hos brorsan har jag en fikadejt ikväll.

Hur tänkte jag då?


Hem till byn.

Idag efter jobbet tog jag tåget till hembyn för att säga hej till föräldrarna och för att hämta hit bilen.
När jag kom fram var det ingen hemma utan de var allihop på ett slags bymöte kan man säga. Eller ja, vissa av invånarna skulle diskutera ett par grejer typ. Och dricka kaffe och äta småkakor. Så jag hängde på. Mest för kakornas skull.
Men det var ju lite roligt faktiskt. En del av folket träffar man på hemmavid lite då och då men en del, särskilt de  äldre, har man nästan inte sett alls sedan man var kanske åtta år. Då var man hej och tjenis med alla och de hade stenkoll på vem man var, vem man var dotter till osv. Det var också dem man sålde jultidningar till och som jämt tittade på när man gjorde bejublade framträdanden i skolan eller kyrkan (alla barn höll på med nåt kyrkligt när jag var liten, men det bet sig inte fast på mig, gudskelov) och som det pratades länge om efteråt. Exempelvis när jag i femman blev BÅDE skolans och scouternas Lucia. Med riktiga ljus på huvudet.
Nu har de ingen aning längre. För mig är de fortfarande "Tanten med benet" eller "Gubben utan benet" osv. Nu är det jag som har koll.

Ikväll stod jag och småpratade lite med en tant som jag känt till sedan jag var liten men det tog halva kvällen innan hon förstod vem jag var. Och det först när hon råkade tjuvlyssna då någon annan frågade vems jag var. Det heter alltså inte vem man är i byn jag kommer ifrån, utan vems man är. "Nääh, men är det B's äldsta dotter! Jösses, det hade jag ingen aning om. Jag stod precis och tänkte på vem jag skulle fråga för att få reda på det."

Sammanfattningsvis: Jag har alltså ändrat mig väldigt mycket sedan jag var sex-sju år. Det ser jag som positivt.


Runt, runt.

Nähä. Det blev ingen spinning idag. Passet blev inställt pga för lite folk. Bara att knalla hem och ta på sig utedojorna och gå runt sjön istället. Alla påstår visst att det är vår nu, trots att det var två minusgrader när jag gick till bussen imorse. Men jag håller nog med dem ändå.
Och jag tycker faktiskt jag lyckades få några fina bilder trots att jag stressade runt sjön ganska så snabbt.

    

Grr.

Kollega bredvid som blir lika förgrymmad som jag på datorer och annat men som till skillnad från mig mummlar, grubblar, surar, skrammlar med saker och pratar för sig själv = huvudvärk.

Huvudvärkens dag.

Tomas Andersson Wij på fredag. Någon?
Annars går jag själv. Kan själv. Vågar gå själv.

För övrigt verkar det vara Huvudvärkens Dag idag.
Av någon anledning drack jag inget kaffe igår. Vaknade med en otrooolig huvudvärk imorse. Gick till jobbet vid halv sju och mötte en joggare på vägen. En joggare! Halv sju! Vem gör nåt sånt? Fick ännu mer ont i huvudet.. Kom till jobbet och skulle börja arbeta med det dära datasystemet som någon bestämde i höstas att vi nu ska börja använda trots våra protester. Det fungerar inte alls som det ska och jag kan faktiskt ärligt säga att det inte ens är särskilt patientsäkert. Huvudvärk igen.


Jag tränade igår. Ville bara säga det också. Ska även träna idag eftersom jag faktiskt inte tyckte det var särskilt jobbigt igår, vill bara få fram det också.

Där ser man.

Detta hittade jag på aftonbladet nyss. Det ska jag tänka på idag.
Punkt nummer 7 tänkte jag redan innan idag när jag vaknade runt tolv-snåret.

Singelns privilegier:  

Du kan spela favoritmusiken på högsta volym.
Du kan komma hem när du vill.
Du kan äta i sängen.
Du kan titta på favoritserien på tv och behöver inte titta på sport (om du inte vill).
Du har mer tid över för dina vänner och jobb.
Du kan flörta hej vilt utan att ha dåligt samvete.
Du har stor plats i sängen.
Du kan shoppa hur mycket du vill.
Du har mer plats i badrumsskåpet.
Du behöver inte irritera dig på att toalettlocket inte är nerfällt.
Du har mer plats i garderoben.
Du kan vara mer spontan och behöver inte anpassa dig efter någon.

Japp.

Jag är ledig imorgon.

Blä.

Inatt när jag kom hem och skulle sova, sådär vid tre-tiden, fast klockan var ju fyra, satte jag på teven och där var det den sjukaste dokumentären jag sett i hela mitt liv. Från Storbritannien. Helt klart i klass med "Jag ammar min sjuåring" eller "Hjälp, min pudel styr mitt liv". Näe, den här var nog värre ändå. Den hette: Min konstgjorda flickvän.

En kille hade en låda med "reservdelar" där det fanns en liten påse med könshår, ja för det slits ju bort såklart (eeuh!), från Sverige tydligen. "Folk i Sverige brukar klippa sitt könshår och sälja." Jaså?

Ah, det var så jävla äckligt så jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta fast jag skrattade mest ändå.

Grr.

Jag skulle kunna dräpa någon för ett par våfflor just nu...

Moment 22.

Skepsismen ökar angående Boråskillen.
Sms:en han skickar är något svårtolkade och jag tror inte riktigt han förstår hur jag menar ibland. Det är alltså inte jag som är konstig...

Jag är tveksam medan min omgivning säger: "Men vad kul, du får väl lära känna honom och se sen." "Spännande.." "Jaha, vad trevligt, ni kanske gifter er, det vet man aldrig."

Men jag orkar inte. Kan man inte bara bli otroligt kär och förälskad i någon man redan känner? Det vore mycket enklare tycker jag. Ändå är det väl därför man går ut, för att träffa nytt folk. Antagligen är det väl jag som är rastlös och inte vill och orkar slösa tid på någon som man vet man ändå inte kommer gifta sig med. Men så kan man ju inte hålla på.

Näe, nu ska jag sluta klaga.
Ikväll blir det återigen ut för att ta EN drink. Får se hur det slutar.


(nu är jag på jobbet. doktorn är här och han är mycket, mycket trevlig. fan.)

Friday I'm in love with Ben&Jerry.

Jag blir litegrann som femton år igen när jag umgås med min lillasyster.
Vi pratar högt, skrattar åt tråkiga skämt och det händer en del smådumma grejer. Som att vi kommer en kvart för sent till restaurangen och måste betala á la carte-priset på 125 kronor istället för lunchpriset som är runt 65, men ibland är det lite roligt också.
På Ica köpte vi varsin studsboll för två kronor i en såndär jätterolig automat, fråga inte varför, och av typ trettisex olika färger fick vi de här!

Det bara MÅSTE ju betyda att HV71 vinner idag. Yeah!

Och! Kolla vad mitt ena öga råkade hitta i frysen på Ica. Ahh..

Friday I'm in love inte.

Ahh, vilken befrielse det är att tvätta efter hm.. well, ganska många veckor.
Jag slipper använda fultrosor hela helgen och jag får sova i nytvättade, snygga lakan inatt. Mycket bra.

Nu är lilla lillasyster på väg hit med tåget för lite shopping med sin kloka storasyster.
"Ah men asså, jag behöver en vårjacka."
 "Men du köpte ju en förra veckan, den vita?"
"Jaa, men hallå. Jag måste ha en svart också, den vita kan ju bli smutsig."

Fredagar är bra dagar.


Zzz..

Igår var jag på mitt fackförbunds årsmöte.
Låter kanske inte sådär superkul. Men det var på en grekisk restaurang. 200 pers från hela landstinget. Mötet var slut på tjugo minuter. Sen käkade vi, drack rödvin och lyssnade på ståupp-komiker. Rätt så trevligt faktiskt.

Bra grej att jag är ledig imorgon.

Dagens.

Dagens rätt:
Gör nånting vackert - Tomas Andersson Wij

Dagens fel:
Hur jävla svårt är det att läsa på ett papper att försättsbladet ska faxas tillbaka till mig. Det är ju det hela dealen med försättsblad går ut på. Ring inte till mig och bli sur för fan. Jag skickar väl inga journalanteckningar som går under sekretesslagen ut i tomma intet heller. Ordning och reda för helvete.

Dagens jättefel:
HV71, vad håller ni på med?

Ont i hjärtat.

Jag tror att jag har skrivit om det förut, om hur förbannad jag blir av att se barn och ungdomar råka illa ut på olika sätt.
Jag kan inte riktiga säga varför, har aldrig råkat ut för det själv eller så, men fy fan. Jag får nån slags beskyddarinstinkt eller nåt. Vilket är helt naturligt förstås, men ändå.
Såg till exempel Josef Fares film Zozo förra veckan och när de där lite äldre snorungarna är elaka mot honom får jag lite ont i hjärtat. Eller när Zozo blir utkörd på gatan i ett nackgrepp av sin kompis alkoholiserade pappa. Då vill jag bara skrika: "Men för helvete! Sluta!" Lite galet att sitta och skrika det åt teven, men jag tänkte det i alla fall.

Det verkar som att båda mina föräldrar besitter de här känslorna också. Särskilt just för tillfället.

En kompis till min tonåriga lillasyster bor hemma hos dem just nu eftersom hon inte klarar av att bo med sina alkoholiserade föräldrar längre. Det ska hon egentligen aldrig behöva ha gjort tycker jag, men nu är situationen helt ohållbar. Stackars lilla tjej, hon mår så dåligt. Skolan har gått åt helvete och hon gråter massor. Det ska inte behöva vara så.

Nu har mina föräldrar dragit igång hela karusellen med socialen och allt vad det innebär, för det behövs. Dock har det lett till att flickans föräldrar blivit som tokiga och det har istället blivit en lite mer komplicerad situation. Det är så synd om tjejen, hon är ju livrädd. Och mina föräldrar låser dörren trots att de är hemma och ingen får, eller vill, vara ensam hemma.

Det är bara så sjukt alltihop.


Sådär ja.

Jag har varit på spinning. Och jag dog inte.

Kanye West feat. Jamie Foxx med Gold Digger i trögaste uppförsbacken. Gött.

What to do?

Kom vi ska dansa nu-killen vill ses i veckan.

Plötsligt blev jag väldigt upptagen... Eller?
Fan, jag hatar sånt här.

Förmodligen var det inget fel på honom men han är från Borås for God's sake. Där regnar det mest i hela Sverige har jag hört.

Hmm, hmm, hmm..

Jourporr.

Nääe, det hände ingenting med doktorn.
Herregud, jag vågade ju knappt gå i närheten. Dock visade det sig att kompis A också kände igen honom och några till som han var där med vilket var mycket, mycket konstigt. Så det blev bara lite allmänt småprat. Lugnt och stilla.

Det jag kommer leva på veckan ut i alla fall är att jag blev uppraggad två gånger i fredags. Samtidigt. Det händer ju aldrig. Satt och pratade med en trevlig kille och såg ganska engagerad ut när en annan jag växlat ett par ord med en stund tidigare säger: "Kom, vi ska dansa." och den andra: "Skynda dig tillbaka."
Jaha? Okej?

Fast jag hånglade inte. Bra jobbat, Ida.

Sådär ja, det var min helg det. Jobb och vin och krog, jobb och vin och krog.
Och så kompis K och A förstås. Vi bestämde att en kille bara är värd att satsa på på allvar om han gillar Yrrol. Och visste ni förresten att det en gata från där jag bor fanns en videobutik som hade öppet till midnatt men där man efter stängning och fram till morgonkvisten kunde hyra porr genom en lucka i väggen.
Jourporr - nytt ord.

Förresten, båda två från i fredags trodde att jag var 26 eller 27. Så min noja i torsdags var inte helt obefogad ändå.
Jävlar.




Mm, okej.

Asså. Jag och A skulle ju bara dricka lite vin och gå ut och titta på folk.

Jahaja.

Och ja,
doktorn var ute. Vi sa hej. Och lite till.

Jo, tjena.

Alltså. Jag och kompis K skulle ut och ta ETT glas vin.
Sitta och prata lite bara.
Jo. Tjena.

Det var nåt med en boråsare och nåt med en norrlänning och nåt med en efterfest på ett hotellrum.
Jag vet inte riktigt.
Näe.
Bylleflogg är vad det är.

Godnatt.

"Oj."

Flirta på jobbet är det bästa.
Särskilt om det är doktorer.
Om jag nu inte missuppfattade allt. Det kan varit så också.


Jag råkar i alla fall veta vart han ska gå ut imorgon.
Fast jag ska ju ut idag. Det blir ju inte bra alls.
Hade ju varit ett bra taktikupplägg annars. "Oj, är du här också? Kan det möjligen vara för att jag rekommenderade stället igår? Jaha. Där ser man."


Mm.

Idag är det bättre.
Det är inte riktigt lika grått som igår. Det är snarare åtta grader plus och massa solsken.
Och jag är lite, lite gladare.

Ikväll blir det barhäng och ett och annat glas vin.

Pics.



Jag tog lite bilder idag minsann.
Borde jag nog inte gjort. Tycker att jag börjar se så jävla gammal och sliten ut. Allvarligt talat.
"Men du är ju bara tjufyra..."
Jaja.

Nämnde jag att jag gick till gymet idag?
Näe, jag tränade inte. Men jag skrev in mig. Snordyrt givetvist. Men vafan. Förhoppningsvis blir jag lite piggare i alla fall. Eller tvärtom. Förmodligen tvärtom.

?

Alltså det där med drömmar.
Ibland lämnar dem en med en känsla som sitter i hela dagen.

Idag är en sån dag.
Nu ska jag ta en långpromenad och en funderare.

Aj aj.

Så kan det va.

Inte här där jag bor eftersom upptagningsområdet inte är detsamma, men i lite mindre skala kanske. Hur som helst så var det en rolig artikel.

Gäsp.

Det är vetskapen om att det är Grey's Anatomy ikväll och att jag är ledig imorgon som gör att jag står på benen idag.

En slags utmaning.

Fick nån slags utmaning av A. Lovade i all hast att göra den på jobbet idag men jag hade häcken full (var kommer det uttrycket ifrån egentligen?) så det gick inte.

Regler: 
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa utmanarens blogg för mer information.

Allt det där orkar jag inte göra men en lista ska jag väl orka få ihop i alla fall.

1. Jag tycker om att vara ensam. Jag är inte särskilt rastlös av mig, gillar att ta det lite lugnt och kan tycka om att vara själv. Sitta ett par timmar och dricka kaffe, typ. Litar inte riktigt på folk som inte klarar av att vara ensamma med sig själva. Brukar titta lite snett på de som säger: "Går det verkligen bra att göra det där själv?" eller "Usch vad tråkigt att inte göra nåt/träffa någon." Vadå? Jag förstår inte.

2. Jag tycker det är väldigt kul med makeup, parfymer och annat dittan och dattan som tjejer pysslar med men jag låtsas oftast att jag inte bryr mig så mycket. Kanske är det för att jag ständigt har dåligt samvete för allt "onödigt smink" jag shoppar eller att jag inte vill att folk ska tro att jag är ytlig och lite dum.

3. Jag har varit på många konstiga konserter och efterfester med en del kända svenska artister men gillar inte att berätta om det för det känns som att folk inte tror en när man till exempel ska berätta om den där gången jag och Timo Räisänen satt i bar överkropp på ett hotelltak i Borlänge. Eller förresten, jag hade inte bar överkropp, bara han. Annars hade det ju varit lite roligt.

4. Jag kan inte äta soppa. Blåbärssoppa och nyponsoppa går bra men inte ärtsoppa, grönsakssoppa eller nåt annat i den kategorin. Det är nåt med konsistensen som gör att jag får kväljningar, jag vet inte..

5. Min största förebild är min mamma. Det kan tyckas lite töntigt, morsan liksom, men ni skulle förstå mig om ni kände henne och visste vad hon varit med om, vad hon gör och hur hon är mot andra människor och hur hon alltid ställer upp, inte bara på mig utan på många.

6. På senare år har jag börjat dagdrömma mer och mer om hur jag skulle vilja att mitt liv såg ut eller hur jag skulle vilja att det ser ut när jag blir äldre. Ibland blir jag glad, ibland blir jag ledsen. Det är lite som ett lotteri det där. Och jag skulle nog faktiskt skämmas lite om jag skulle få för mig att berätta för någon om hur jag tänker.

Det var det det.

För övrigt knarkar jag tulpaner just nu.

Yeah.

Herregud i himmelen vilken D-vitaminchock man fick när gick till jobbet nu på förmiddagen.
En hel massa solsken, alla människor i stan verkade vara ute på lunchen och Vättern såg för en gångs skulle inte svart ut utan faktiskt ganska blå.

Jag har dessutom precis lyckats med att krångla, byta och ändra lite i vårat schema så att jag är ledig och kan se Weeping Willows 5 maj.

Life is good.

Hemma i huset.

Har varit hemma i föräldrarnas nya hus under helgen.
Eller ja, det är ett gammalt hus, men ändå nytt. Det kommer nog bli fint. Det ligger en liten grusväg ifrån farmors och farfars hus och i förrgår hade lilla farfar varit där med en inflyttningspresent och ett kort där farfar hade skrivit med blyerts först vad som skulle stå och sedan hade han åkt till farmor på hemmet och hon hade fyllt i med en penna:

Till M och B!
Må ljuset lysa 
under alla
edra dagar!

Så fint, så fint.

Igår kväll hade vi inflyttningsfest och födelsedagskalas. Vi käkade god mat, drack rödvin och kollade på Melodifestivalen.

I morse vid halv åtta bankade det på dörren till nya huset och pappa flög upp i bara kalsongerna och jag tror faktiskt han var nära att ta med sig bössan också men det gjorde han inte. "Öhh, vad är det?!" gastade han. Då hör man röster utanför som sjunger: "Och JA må dom trivas och JA må dom trivas uti hundrade år!"
Då är det åtta grannar som ringer på och vill bjuda på flyttgröt. Och man är ju som charmigast i sin morgonfrisyr och som snyggast i morgonrock så varför inte? 
Det är fint med grannar.

Sen hade jag tråkigt resten av dagen. Försökte leka med hunden men hon ville bara sova i konstig ställning.



Sen tänkte jag mysa lite med Torsten i sängen men han låtsades inte vilja alls och sen när jag fick hans uppmärksamhet kunde han inte hålla blicken i styr som vanligt. Alltid 20 cm under hakan, mycket märkligt. Då blir det inget mys!

Just like heaven.

Jag har knappt träffat en människa på tre dagar för att jag varit sjuk.
Det känns ganska tråkigt. Igår var dock mina föräldrar här och lämnade min nya säng och hämtade den gamla.
Inatt har jag sovit som en prinsessa! Och
såhär ser den ut. Enligt mina föräldrar var det ett riktigt fynd.



(www.bestofblocket.se)

Evighet.

Ikväll behöver man alltså i princip bara se början och slutet på Melodifestivalen.
TAW i början och The Ark i slutet.

I början tyckte jag det var ganska larvigt alltihopa. När jag var på genrepet här i stan för ett par veckor sedan var jag lite kluven. Det VAR ju larvigt. Men ändå rätt roligt. Kristian Luuk var ju så bra.
Sen blev det lite larvigt igen. Sen kom The Ark. Då blev det roligt igen. Och nu Tomas Andersson Wij.
Ännu roligare.


Låtlistan idag.

Låtlista 2007-03-09

Tomas Andersson Wij - Hälsingland och Du skulle tagit det helt fel
Timbuktu - Karmakontot
Weeping Willows - Peace & Love och A man out of me
Magnus Tingsek - World of it's own
Regina Spektor - Hotel song
Laleh - November
The Ark - The worrying kind (vinner de inte imorgon ska jag slå någon hårt i magen)

Vättern och sånt.

Jag kom på här i veckan att jag nu bott här i ett halvår.
Inte just i Jönne, för här har jag bott sedan i juni, men i min egna lägenhet.
Dags att sammanfatta lite eller?

Jobbet, anledningen till att jag flyttade hit överhuvudtaget.
Det mest händelserika arbetslivshalvåret jag nånsin varit med om. En del av det har jag ventilerat här (utan att berätta för mycket) om mord, sjukdom, olyckor, utskällningar och eländes elände. Men vet ni vad? Det är så vardagen ser ut. Det händer hemska saker hela tiden. Och allt detta är vi så jäkla bra på att hantera. De jag jobbar med är helt fantastiska, det märks att jobbiga situationer gör en grupp människor starka. Själv har jag verkligen vuxit under detta halvåret även om jag fortfarande lite då och då får hjärtklappning på jobbet. 

Kompisar.
Har löst sig på det allra bästa sättet som kunde hända tror jag. En jobbarkompis bekantskap leder till en annan bekantskap och plötsligt har man en afterwork inplanerad. Ett par bekantingar till hänger på. Sen har allting bara rullat på. Och jag har SÅ roligt just nu. Är så glad över de jag träffat, några har visat sig vara ett par riktiga guldklimpar (hej hej zany ;) )

Familjen.
Har sju mil hem till byn. Det är alldeles lagom. Vi träffas inte för ofta och inte för sällan. Imorgon ska jag på kalas med familjen och jag kom på mig själv med att längta dit. Det är verkligen roligt att träffa alla syskonen och alla runtomkring. På senare år har jag lärt mig att uppskatta min familj. Under lång tid tyckte jag bara alla var jättejobbiga (förmodligen tyckte att jag var skitjobbig också), men nu tycker jag om att umgås med alla. Att det dessutom ska komma till en familjemedlem efter sommaren är ju bara helt fantastiskt.

Det enda som är kvar att skriva om är väl kärlekslivet.
Men äh, jag vet inte. Jag har roligt just nu och lär känna nya människor och nya platser. Ingen brådska med det. Det löser sig.


Men det var värst vad jag låter glad över allting då. Det har ju faktiskt hänt väldigt många tråkiga saker under detta halvåret också.

Det är nog bara för att jag druckit vin.

Sammanfattningsvis: Det är bra nu.

Fniss.

Det är alltså på så vis att Hong-Kongs rikaste man heter Li Ka-shing. Han har 18.8 miljarder.
Då kan man lugnt säga: Ka-shing!

Det är ju lite roligt.

Hmpf.

Och just det, Otrivin nässpray är den sämsta skiten som finns. Inte alls värd den kämpiga tvåminuterspromenad det tog för att skaffa den. Dock är Alvedon the shit.

Och jag är lite sur över att jag inte får hälsa på bebisen den här helgen för att jag är för förkyld. Tydligen har hon börjat skratta lite och prata sitt eget språk. Jädraskit.

Nu ska jag sluta prata om att jag är sjuk. Det är väl inget med det. Det är ju alla nu för tiden.

TAW.

Idag har jag nästan lyssnat sönder Tomas Andersson Wijs skiva. Fast det går nog inte att göra det. Den håller.
Och efter att ha läst
Carrecas fantastiska reflektion av Tomas Anderson Wij från igår måste jag nog och gå se honom. Tveksamt om hela entouraget följer med till Jkpg, men ändå.

Fnys.

Jag är hemma från jobbet idag.
Höll verkligen på att dö igår när jag satt och jobbade, nysningarna var (är fortfarande) inte av denna värld och min kollega skrattade åt mig varje gång. Enligt henne kan jag tydligen inte nysa ordentligt. Nej, just det, man vill ju inte duscha ner hela dataskärmen så man får ju hålla inne lite. Det är bara att hoppas på att man inte har nåt aneurysm som ligger och väntar på att få brista. Hyfs och fason kallas det.

Men det var igår det. Idag har jag ont i halsen och kan knappt prata.

Suck.

Jaha. Och så har man gått och blivit förkyld också.
Irriterande är att min anatomiska uppbyggnad inte verkar vara som annat folks utan när jag blir förkyld sätter det sig jämt i bihålorna, bakom ögonen. Det gör ont = det är mest synd om mig.

Idag fyller min pappa år. 55 år. Och han ska bli en farfar. Det är så roligt så att varje gång jag tänker på det så får jag nästan lite ont i magen. Jag vet vad han ska få i present av mamma. En slags spa-helg här i Jönköping. Väldigt exotiskt. Inte. Men min pappa är inte så mycket för såntdär så jag tror han blir väldigt nöjd med det. Det bästa är att vi, the kids, också får vara med. Just nu skulle jag nog kunna sälja mig själv för lite massage. Tur att jag inte behöver det utan att mamma bjuder. Jag ska dessutom få min nya säng snart. Undrar förresten varför mina föräldrar börjat med att ge bort en massa saker nu helt plötsligt. De börjar nog bli dementa.

Och i helgen är jag långledig. Det innebär att jag ska till hembyn och käka tårta.

Det är roligt nästan jämt.

Fina tulpaner och sånt.

Sicken bra värdinna jag är.
För det är man väl när man städat, tänt lite ljus, köpt tulpaner, chips, vindruvor och bjuder på Baileys. Lyckas man dessutom med att få hon som inte skulle bli lika full som förra helgen att bli ännu fullare för att man är schysst och bjussar är man en bra kompis tycker jag. Undrar hur hon mår idag..



Det var väldigt roligt igår. Trevligt sällskap kvällen igenom kan man säga. Är dock lite bekymrad över ett par mms som eventuellt kan ha hamnat där det inte var meningen. Men det var i så fall inte mitt fel. Det är aldrig mitt fel.