sunstroke

Det stora flyttlasset går ikväll, flyttstädning och lite mer flytt imorgon och på söndag.

Det ska bli 30 grader i helgen.

Känns som att det kommer bli lite svettigt.

Folk som inte kan stava ordentligt.

Alltså, jag vet inte, men jag kan bara inte ta dem på allvar. Det går inte.

Näedå. Jag kommer nog inte försvinna helt. Kan ju blogga på jobbet när vi har lite att göra, fast man inte får.

Det är mycket nu. Och det blev helt plötsligt en del merarbete med hela skiten eftersom de tidigare innehavarna av lägenheten inte städat  ordentligt. Såklart. Jag blir så jävla trött. Hur svårt kan det vara? Mannen var i lägenheten igår tillsammans med en kvinna från hyresbolaget och hon såg det då också såklart. Hon kontaktade dem som bodde där innan. I vanliga fall brukar man då ta dit en städfirma som gör det sista och som sedan debiteras de som bodde där innan. Men eftersom vi dealat lite med dem och fått nycklarna en vecka tidigare, mot betalning, så har det inte skett någon formell nyckelutlämning och då går det inte att göra så utan man måste göra upp sinsemellan. Nu är kvinnan som bodde där tidigare inte helt omöjlig att ha och göra med. Hon är faktiskt ganska trevlig. Hon hade lite dåligt samvete för det hela, skyllde på att de haft mycket att göra och att hon fått barn för en vecka sedan. Bah. De har faktiskt haft två månader på sig innan det...
Men jag var trevlig och tillmötesgående såklart och gav tillbaka en av nycklarna till henne så att hon kunde gå dit igår kväll och göra det sista. Fast eftersom jag är en såndär (dum)snäll person tyckte jag att allt kändes så pinsamt på nåt sätt och jag ville helst inte träffa henne igen efter vi klagat på städningen. Trots att kvinnan från hyresbolaget också sett det som fanns kvar att göra. Först när jag var och skulle lämna nyckeln var de inte hemma. Så typiskt. Särskilt när jag hade zany väntades i bilen för att försvara mig ifall hon skulle bli våldsam. Men vi kom på att jag skulle slå tillbaka genom att sparka henne mellan benen. Kan ju inte vara så gött om man är nyförlöst. Så jag gick dit igen en stund senare. Fast då var de fortfarande inte hemma. Jag lämnade nyckeln i deras brevlåda och ringde upp istället. Så jag slapp träffa'na i alla fall. Fast hon var fortfarande jättetrevlig så jag kan inte tycka illa om henne även om hon inte kan städa, eller som hon sa, har en gubbe som inte kan städa ordentligt, eftersom hon låg på BB förra veckan. Bah. Excuses, excuses...

Nåja. Nu hoppas jag att det är gjort i alla fall för nu börjar det fyllas på med våra grejer i lägenheten. Till exempel så kommer soffan redan idag! Det innebär att jag blev 6000 kronor fattigare än planerat eftersom det var tänkt att den inte skulle komma förrän efter midsommar.

Vi får helt enkelt leva på kärlek och havregrynsgröt de närmsta veckorna.

Det känns inte så kul att blogga längre. Känns mest som ett påhäng. Dessutom hade jag tänkt plocka ner hela min dator om två dagar och inte använda den längre. Kommer efter helgen att fortsättningsvis surfa på mannens bärbara dator (allt ditt blir mitt, eller hur älskling?). Den här pjäsen känns mest bara som en stor möbel jag inte behöver. Kommer förmodligen komma ett inlägg då och då i alla fall. Får se hur det blir.

Och hur var semestern då? Jo. Skitbra faktiskt. Varmt väder och strandhäng, shopping i Palma, tre pocketböcker lästa, firad födelsedag och en massa Bacardi grand melon på balkongen. NAJS!

Fyra dagar kvar till samboliv. Det är en jävla röra. Men jag är så glad, glad, glad. Och snygg i håret med för jag klippte mig idag. Lite sådär kortare i nacken och lite längre fram så som har varit modernt senaste året typ. Är lite efter, men jaja.

Rörigt nu som sagt. Med det ordnar sig.

För 5 år sedan...
2003. Bodde fortfarande hemma och jobbade på röntgenavdelningen i Värnamo. Hade det jäkligt gött, och mycket roligt. Trivdes på jobbet, tjänade pengar, åkte på diverse utflykter, festade mycket. Hade äntligen kommit på fötter efter att ha levt lite "svajigt" året innan.

För 3 år sedan...
2005. Bodde i Örebro sedan ett år tillbaka och pluggade till det jag jobbar som nu. Vissa dagar kände jag mig stark och tuff att jag klarade mig så bra trots att jag var så långt hemifrån och inte kände särskilt många människor (men de jag lärde känna var/är bäst!) och guuud vad skönt med en egen lägenhet. Men vissa dagar kände jag mig väldigt liten och ibland lite ensam. Fast inte så ofta.

För 1 år sedan...
2007. För exakt ett år sedan hade jag exakt en vecka och tre dagar till jag skulle träffa världens bästa man som jag kommer flytta ihop med om ett par veckor. Annars jobbade jag på som vanligt, längtade till min första riktiga semester och en rolig sommar tillsammans med zany och de andra vännerna jag lärt känna här i Jönköping.

För 3 månader sedan...
Mitten av februari 2008. Det var vinter och förmodligen ganska tråkigt. Men jag mådde bra. Alla hjärtans dag 14:e februari och dagen då vi bestämde att bli sambos.

Igår...
Jobbade jag från kl 13 till 21.30. Innan jobbet kontrollerade jag att jag fått in handpenningen från lägenheten på mitt konto. Det hade jag. Ka-ching!

Imorgon...
Ska jag först jobba, sen köpa ett par flyttkartonger, sen packa. Packa både till resan på lördag och lite småprylar från lägenheten inför flytten.

Om ett år...
Bor jag fortfarande i Jönköping, trivs skitbra som sambo och ser fram emot ytterligare en kul sommar!

Sitter just nu och kikar lite på Englas begravning på TV. Det är verkligen en fin begravning. Ljus och fin. Men jag vet inte om jag egentligen velat se det. Diskussionerna har ju varit rätt så heta och jag måste nog faktiskt ställa mig till den skaran som tycker att det är fel att sända det i TV. Englas familj hade visst uttalat sig i tidningen om folk som inte tyckte att begravningen skulle sändas.  "Jag mår så dåligt av folks tyckande. De är så negativa. De vet inte något utan sitter bara och tycker".

Men det är väl verkligen inte det som det handlar om.

Det som diskuteras är den rent mediala frågan, inte något personligt mot just Engla eller hennes familj, eller motvilja mot folks engagemang. Det är förstås hemskt på alla sätt och vis och det är jättefint att folk engagerat sig så. Jag kan bara inte förstå varför det ska sändas i TV. För vad blir då nästa steg? Ska alla begravningar efter uppmärksammade mord härefter sändas på TV bara för att det finns ett stort medialt intresse? Informationsflödet är ju så enormt nu för tiden. Jag tror att det är därför folk blivit mer engagerade än vad de annars skulle blivit. Det är inte gärningen och det hemska i sig som lett till det stora engagemanget, utan media som lyckats nå ut till varenda person i landet. Och ja, det har förmodligen lett till många positiva saker hos många. Men det känns ändå fel på något sätt att de sakerna ska gå hand i hand.

Förstår ni hur jag menar alls?

Det är svårt att sätta fingret på vad som är rätt och inte rätt, men jag kan i alla fall konstatera att någonstans i magen så känns det inte riktigt bra ändå.

Nyss hemkommen från jobbresan till Köpenhamn. Fy tusan vad skoj det var. Och fatta vädret! Såå fint i Köpenhamn...

Först var vi på besök på akuten i Lund och där i Skåne strejkar de ju också så Lund hade massor med patienter som kom från Malmö. Ganska späckat, men det blev ett trevligt studiebesök i alla fall. Sen kom vi till hotellet i Köpenhamn. Jag och jobbarkompis Nattugglan (hon jobbar natt) installerade oss i det spygröna rummet med den halväckliga heltäckningsmattan. Nåja, sängarna var rena och duschen fräsch i alla fall. Hotellet låg på Istegade och utanför hotellentrén fanns en av flera Erotic shops. Najs. Vi kontrollerade lite senare på kvällen efter X antal glas vin och sjuksköterskedräkten kostade 495 danska kronor, men det var ingen av sköterskorna på jobbet som nappade på det. Innan läggdags höll vi ut huvudena utanför fönstret och tittade på "arbetarna" som stod i gathörnen för att bli av med helikopterfyllan så vi kunde gå och sova nångång. Usch, det var faktiskt lite sunkigt. Plötsligt kom det fram en man till en av dem, bytte några ord, sen gick de vidare tillsammans.

Nästa dag började med kanske den mest onyttigaste hotellfrullen jag ätit. Wienerbröd och nutella fanns på bordet och då väljer man gärna bort danskarnas grova bröd och deras ost som både luktar och smakar fotsvett. Efter frukosten var det dags för teambildningsövningar där vi blev indelade i grupper och skulle svara på frågor om Danmark bland annat. Vi var lite smarta, en i vår grupp MMS:ade pappret med frågorna till sin man som satt hemma och googlade upp alla svaren så vi kunde gå på stan i lugnan ro hela förmiddagen. Väldigt bra. Jag köpte två tröjor och en jättegod italiensk lunch. Innan hemresan gjorde vi studiebesök på SOS International i Köpenhamn och det var också jättebra. Vilken organisation alltså. Vart man än är i världen och blir sjuk så fixar de med läkarhjälp och transport hem till Sverige. Känns ju rätt tryggt alltså.

Ojoj, nu är jag trött. Ska bara smutta lite på vinet jag köpt innan läggdags. Men det är ju faktiskt himla trevligt att åka på utflykt med jobbet. Det är ett gött gäng.

Jaa. Och så var det med det.

Favoritbandet Coldplay kommer med ny skiva i juni och det verkar bli huuuur bra som helst. Detta är singeln Violet Hill. Verkar väldigt bra. Tror den är ganska mäktish live.