sunstroke

det är jag som är hon.

Haha. Okej det här kanske blir lite väl internt men det är så roligt. Jag börjar skratta innerligt, nånstans från långt in i magen när jag ser det här.
På foto nummer ett är det de fina, uppklädda, rediga barnen.

På foto nummer två, not so much.


Det skumma är att det finns flera sådana foton. Vad var det med oss? Varför var inte vi som alla andra barn?

Beror ju på hur man ser det, alla barn är söta när de är små :)

Ni var visst som alla andra, promist. Det fanns dom som var värre.. haha. Undra vilka jag tänkte på nu då?! ;)

Men tänk vilka underbara foton det är att ha nu, som vuxen! Kunns tänka tillbaka och se hur knäpp man var...;)

Du behöver inte vara orolig; alla andra barn var ju precis så!

Sofie: Haha, ja undra. Du och L kanske?

Petra: Jo det är ju det, jag mailade den till brorsan innan, killen till vänster, han höll på att skratta ihjäl sig. :)

björnen: Frågan är om inte de tendenserna sitter i lite fortfarande.. Det är därför jag inte har så många foton här vettu.