Que?
Det är ju så stört. Men så klassiskt. Först är det han som är på, nästan lite för på, och jag backar och är skeptisk. Tänker att: "Jaja, det blir nog bra med det.."
Nu sitter jag och är irriterad på varför han inte ringer. Och jag kan ju inte ringa själv heller. Nej, det går ju inte för sig. Kommer inte på fråga. Aldrig i livet.
Nu sitter jag och är irriterad på varför han inte ringer. Och jag kan ju inte ringa själv heller. Nej, det går ju inte för sig. Kommer inte på fråga. Aldrig i livet.
Kommentarer:
Postat av: ulrika
fegis!
Postat av: PeterS
Konstigt att det aldrig händer något kul när ni flickor måste tänka så.. ;)
Postat av: Björnen
Äh! Ring! Vad kan hända mer än att han svarar?
Postat av: Ida
ulrika: Det är mitt mellannamn..
PeterS: Jag vet! Det är faktiskt lite småsjukt.
Björnen: Åmenliksom då kanske han tror att jag VILL nånting. Och det är ju det jag inte vet.
Postat av: Johan
Och du kommer att få MER reda på om du vill något om du inte rinter???
Postat av: Ida
Johan: Ja, jag vet. Jag är hopplös :) Men jag ska nog ta tag i detta. Typ nu på en gång. Tror jag.
Trackback