sunstroke

Aah.. Jag har blåmärken på knäna och över nedersta revbenen. Men Petter och Backyard babies var himla bra! Alla festligheter var himla roliga också. Så otroligt roliga människor jag känner, det är helt grymt. Det var en lyckad valborg kan man säga.


Det blev dock lite knasigt mot slutet av kvällen. Lyckades visst med att halvt bryta ner en kille för att jag inte följde med honom hem.
Ja, jag kanske inte har förstått riktigt, men är det så att man måste ha en ursäkt för att inte vilja gå hem med någon? Måste man ha någon giltig anledning eller bör man alltid ta varje tillfälle i akt bara för att man kan?
Nej. Jag tror inte det.

För nånstans i mitt huvud har jag en liten tanke om att jag inte vill gå hem med någon som jag inte känner nånting för. Det känns bara så onödigt. Det är inte värt det. Jag vill inte helt enkelt. Försökte förklara det, men han förstod inte. Eller han ville nog inte förstå snarare. Och det var verkligen inte så att jag "lekte" med honom hela kvällen, snarare tvärtom. När jag så klargör att det inte kommer att bli något blir han istället helt nere och undrar vad det är för fel på honom. "Näe, det har inte med dig att göra", försökte jag. "För jag känner ju inte dig ens." Jag tycker det är en bra anledning. Men det funkade inte. Istället blev han jättebesviken, tyst och konstig och allt jag sa blev bara fel och då fick jag dåligt samvete. Strax efter det blev jag istället arg och började fundera på när det hela helt plötsligt blev mitt fel. Borde jag följa med bara för att vara snäll eller? Skulle inte tro det.

Kanske är jag bara lite obstinat och tänker sådär tvärtom som jag brukar ibland, men då är jag hellre lite fin i kanten, som han så fint uttryckte det, än ångrar det dagen efter.

Ja, herregud...