Cityakuten.
Åh, de måste sluta sända sorgliga avsnitt av Cityakuten precis när jag ska sova..
Igår var det avsnittet då Dr Carters bebis dog efter bara sju månader i hans tjejs mage. Och jösses vad de grät, och jösses vad jag grät. Kom nämligen att tänka på att min mamma gått igenom samma sak, fast min lillebror fick bara fem månader i magen. Så när de på Cityakuten fick hålla i den döda bebisen inlindad i en liten filt för att säga hejdå tänkte jag på hur hemskt det måste varit och att min lillebror nu i dagarna skulle blivit 14 år. Konstigt... Sen fick jag närhetsabstinens för att ingen kom och klappade mig på huvudet när jag var ledsen så då grät jag lite till. Sen fick jag huvudvärk och somnade vid typ fyra. Nu är jag rätt trött.
Igår var det avsnittet då Dr Carters bebis dog efter bara sju månader i hans tjejs mage. Och jösses vad de grät, och jösses vad jag grät. Kom nämligen att tänka på att min mamma gått igenom samma sak, fast min lillebror fick bara fem månader i magen. Så när de på Cityakuten fick hålla i den döda bebisen inlindad i en liten filt för att säga hejdå tänkte jag på hur hemskt det måste varit och att min lillebror nu i dagarna skulle blivit 14 år. Konstigt... Sen fick jag närhetsabstinens för att ingen kom och klappade mig på huvudet när jag var ledsen så då grät jag lite till. Sen fick jag huvudvärk och somnade vid typ fyra. Nu är jag rätt trött.
Kommentarer:
Postat av: Stina
jag grät oxå floder när jag såg avsnittet igår. ingen ska behöva förlora sitt barn..
Postat av: Ida
Sant, så sant.
Trackback