Promme.
Efter min soliga långpromenad med en paus på en bänk i Vattenparken smygkikandes på alla par som går förbi hand i hand kan jag bara konstatera att jag tänkte ungefär samma slags tankar vid den här tidens promenader förra året. Och ingenting har hänt på ett helt år. I n g e n t i n g.
Men ett år går så fort, så fort.
Och så fick jag fräknar på näsan.
Men ett år går så fort, så fort.
Och så fick jag fräknar på näsan.
Kommentarer:
Trackback