sunstroke

Ja, för tusan. Igår var jag och zany på festival i Huskvarna.
Jag slutade jobba klockan tre och klockan fyra var jag full eftersom kompis A (a.k.a zany) hade vin med sig på bussen. Fan, vad kul jag hade. Det roliga började redan när jag fick mitt band fastsatt runt handleden. När killen skulle nypa ihop bandet skrek jag: "Aaj!". Varför vet jag inte. Det gjorde ju inte ett dugg ont, killen tryckte ju bara ihop bandet. Men han blev lite förskräck minsann. Det var roligt. Och ungefär där satte vi ribban för kvällen...
Nädå. Det blev bättre.

Weeping Willows först ut. Kompis A hävdar att vi stod längst fram. Jag kommer varken bekräfta eller förneka det påståendet. Jävligt bra var det i alla fall. Och fint. Efteråt satte vi oss i öltält där det spelades skitbra elektronisk musik hela kvällen och spanande på bekanta och obekanta människor. Efter en stund gick vi och dansade lite till Koop. Vilket grymt band! Tromboner, xylofoner och kontrabas, det var coolt.
Öltält igen.
Efter en stund är vi några stycken vid vårt bord som småpratar och har det trevligt. En av dem ser dock väldigt bekant ut. Tjuvlyssnar lite och hör att han pratar dalmål. Vad konstigt. Fast sen mindes jag. Jag har pratat med honom ute på krogen en gång. Vad vi pratade om minns jag inte. Förmodligen var det bara för att få höra när han pratade dalmål. Vid rätt tillfälle(?) började jag hinta detta för honom och då säger han: "Ja, jag tyckte jag kände igen dig också. De där bruna ögonen kommer man ihåg". Då var det ju typ kört. Oavsett om det är ljug eller inte. Eller så är det så att jag har en "thing" för dalmasar. I koftor. Som har skägg. Med blå ögon. Och som, helt klart och tydligt, har bra musiksmak. Eller jag vet inte.
Hursomhelst.
Sen kollade vi på Laakso och de var helt jättebra tills jag fick ont i öronen och var tvungen att gå ut. Hörde i alla fall High Drama och Italy vs. Helsinki.
Mera öltält tillsammans med bordsällskapet efter det.

Ridå.