sunstroke

Skepsismen ökar angående Boråskillen.
Sms:en han skickar är något svårtolkade och jag tror inte riktigt han förstår hur jag menar ibland. Det är alltså inte jag som är konstig...

Jag är tveksam medan min omgivning säger: "Men vad kul, du får väl lära känna honom och se sen." "Spännande.." "Jaha, vad trevligt, ni kanske gifter er, det vet man aldrig."

Men jag orkar inte. Kan man inte bara bli otroligt kär och förälskad i någon man redan känner? Det vore mycket enklare tycker jag. Ändå är det väl därför man går ut, för att träffa nytt folk. Antagligen är det väl jag som är rastlös och inte vill och orkar slösa tid på någon som man vet man ändå inte kommer gifta sig med. Men så kan man ju inte hålla på.

Näe, nu ska jag sluta klaga.
Ikväll blir det återigen ut för att ta EN drink. Får se hur det slutar.


(nu är jag på jobbet. doktorn är här och han är mycket, mycket trevlig. fan.)