Blä.
Jävla as vad irriterad jag är. Fortfarande. Och jag svär rätt mycket i bloggen just nu, men det är min blogg och här får man svära hur mycket man vill.
Men alltså, den här sommarjobbaren vi har. Hon som jag en gång kallade skit-as-jätte-långsam. Det har blivit mycket värre. Det är lustigt. Människan har jobbat med detta tidigare men fattar ändå ingenting. Det är liksom inte lämpligt att papper som ska till IVA tar en timma att göra i ordning. Dessutom kallade hon mig för stressad inför en kollega bara för att jag delegerade lite uppgifter till henne när hon kom till jobbet. Ja, jag hade häcken full. Det hade jag. Men jag är ändå cool. Prioritera och delegera. Jag har stenkoll för fan. Ändå säger hon: "Määäh, jag kan inte ta det där för att jag tänkte gå och äta lunch.." "Ja, men du kommer ju tillbaka om 40 minuter, du kan ta det då", sa jag och vände på klacken. Sen tog hon bara 30 minuters lunch för att hon blev stressad av att jag tydligen, enligt henne, var stressad.
Jag? Stressad? No way.
Nu ska jag sova så att jag orkar dricka vin ikväll. Och Boråsarn har hört av sig angående kvällen. Att han inte ger upp snart. Sist vi sågs ute sa vi bara hej. På morgonen hade jag fem missade samtal från honom kl 02:15. Undra vad han ville?