Vill ha.
Det känns som att jag just nu väldigt lätt skulle kunna fastna i någon slags bekräftelsekarusell.
Det känns lite farligt. Det känns inte som mig. Ida gör inte sånt. Men på senaste tiden har jag ryckts med i spelet. Jag säger till H: "Men kolla han där borta t ex. Han är snygg tycker jag. Min stil precis." En halv minut senare ser jag i ögonvrån hur H gör något konstigt och i nästa stund hör jag: "Hej, jag heter H det här är min kompis Ida." Spelet är igång. Och jag är med på allt. Blir lite knäsvag. Tänker: "Oj, han var mycket snyggare på nära håll." En blick. En strykning på armen. H försvinner bort i periferin, precis enligt hennes plan. En blick till. En viskning. En komplimang. Ett roligt skämt. En komplimang till. Okej, jag är med. Game on.
Sånt här hände aldrig för bara något år sedan. Då föraktade jag spelet. Hatade det. Det var bara de snygga och populära människorna som höll på med det. Inte jag. Kom det fram nån snäste jag av. Såg jag någon jag gillade glömde jag bort det i nästa sekund. Ingen idé. Förmodligen tyckte jag så för att skydda mig själv. Det var ju inga av de jag tyckte var snygga som försökte med spelet på mig.
Nu vet jag inte riktigt vad som hänt. Jag har knappast blivit snyggare själv. Troligtvis är det mina mänskliga behov som tagit överhanden. De tar över mitt förstånd. Men jag inser att det är ett spel. Ett ego-spel. Bekräftelse. Alla behöver bekräftelse. Jag gillar bara inte sättet jag låter mig själv få bekräftelse. Det är inte jag.
Idag känner jag mig inte mindre ensam än jag gjorde innan helgen. Så. Vad är skillnaden?
Otroligt bra skrivet! Inte för att jag befinner mig i samma situation själv, men jag tror många känner igen sig. Snacka om att du har självinsikt. Det är starkt! Så länge du har det tror jag inte det kan gå så fel :-) Ha det fin-fint!
Du är skitsnygg! Inse fakta.
Men du, det kan ju hända att du tror mer på dig själv nu, sånt syns utåt.. eller att du bara är mer öppen för förslag liksom.
Och på tal om ölen: Nej den var inte så god som jag kom ihåg att den var.. Smakade julmust först, men sen öl.. :/
Isabella: Oj, tack. Tror jag :) Hm, ja vi får väl se... Måste nog tänka över detta lite till.
K: Tack K! Men hmm, jo du kan ha rätt i det faktiskt. Den senaste tiden har jag vågat ta för mig lite mer. Jag är inte lika feg och rädd som tidigare. Undra var det kommer ifrån? Jag kanske har blivit vuxen? Eh.
Ida: Det var bara menat som en enda stor komplimang! :-) Tycker det var så himla coolt att klara att formulera det som du gjorde och att du verkar klara att hålla självdistans till hela "spelet ute på krogen". Har själv varit där en gång i tiden och jag måste erkänna att jag önskar att jag hade klarat att vara så klartänkt och insiktsfull som du verkar vara. Så om det verkade som om jag menade något annat så ber jag om ursäkt *förlåt*
Isabella: Oj, nej nej :) Det var ju jättesnällt det du sa. Är väl mest fortfarande lite tveksam inför mitt beteende trots denna.. hm, insikt.