Kids.
Har sett det ett par gånger tidigare och efter varje avsnitt vill jag själv ha två-tre ungar på en gång. Helst igår. Eller ja.
Gapskrattet kom när en unge på ett par år skulle berätta vid vilka tillfällen hon varit duktig och därför fått en "belöningspärla" i en burk (låter lite som en brukshundsklubbskurs, men så gjorde dom) och utbrast: "När jag inte pillar mig i rumpan eller säger fula ord!"
Näe, men det är rätt intressant faktiskt. Hur olika metoder och synsätt människor har på hur man organiserar sig i ett halvkaos. Regler eller inte regler? Sätta gränser eller inte ha några gränser alls? Låta barnet sitta kvar vid bordet till den ätit upp eller låta dem gå från bordet? Små tips och trix som föräldrarna har för sig för att få barnet dit dom vill. Undra hur man själv skulle resonera?
Anekdot apropå matvägran: En gång på mellanstadiet när det var rotmos blev jag tvingad att sitta kvar på rasten efter de andra gått ut på rast bara för att jag skulle äta upp det satans rotmoset. Nazi-mattanten och sur-fröken i en hemsk, hemsk konspiration.
Tror ni jag åt upp rotmoset? Nej. Efter tjugo minuter de upp och jag fick gå ut till dom andra.
Har aldrig ens smakat på rotmos sedan dess.
Det är helt sjukt att man kommer ihåg sånna händelser. att de sätter sånna djupa sår i en liksom.. Att tvinga att äta upp ALL mat är fruktansvärt fel. Jag var proppmätt en gång och trodde jag skulle spy om jag åt mer, men ajg var tvungen.. :/
Näe att smaka eller äta upp typ en fjärdedel är nog bättre.
Jga älskar det programmet :)
Har också liknande matupplevelser. Torsk med kaviar fick mig att sitta kvar vid matbordet på dagis tills pappa kom och hämtad emig på eftermiddagen. I flera timmar fick jag se på när de andra lekte med enkall fiskbit framför mig. Fascistförskola!!! by the way I LÖÖÖÖV Söderlund/Bie
Kram
Näe, usch vad hemska alla vuxna är!
Om jag var en fröken eller en mamma skulle jag be ungen smaka på maten och vill han/hon inte ha kan den väl få en macka istället och sen är det bra med det. Man kan ju inte tycka om all mat. Och inte svälter man ihjäl för det.
Fast sen är ju matvägran varje dag, bara för att jävlas, en annan sak.. Antar jag. Då får man ta i med hårdhandskarna ;-)
Det verkar som att de flesta har någon sån upplevelse från barndomen, för mig var det morsan och torkade katrinplommon, kan inte äta det än idag.
Jag har börjat ompröva mina matvägransvanor från barndomen. Det gav vid handen att t ex kalkon är gott - trots att jag inte tyckte det pga gammal vana.
HAHAHA!! du är ju rolig. irma var inte o leka med hörrudu. vem minns inte "tack gode gud för maten, amen". kram Sofie
Jens: Men katrinplommon ÄR ju äckligt.
Mathias: Vi äter alltid kalkon hemma antingen annandagen eller nyårsdags. Asgött ju.
Sofie: Haha, ja du vet ju hur hon var! Nazi säger jag! Och jag gillade Christina massor, fast inte just den dagen..
Men Irma, ja gud. Minns att hon mumlade nåt med tysk brytning varje gång man slängde nåt i spannen om att man skulle stanna i växten eller svälta ihjäl. Hon skulle se mig nu, inte en chans till svält på mig inte! ;)