Jomen alltså.

Äsch, det var inte så himla farligt.
Det var bara en lite äldre kvinna som inte kunde förstå varför henne dotter och hennes väninna inte fick komma in till oss efter en olycka som hänt förra veckan. Förra veckan alltså, jag jobbar på en akutmottagning. Det är inte jag som gör bedömningen när folk kommer, det är en sjuksköterska som gör det, men eftersom jag tar emot människorna, blir den första de möter, den de frågar saker, den de kan gasta och leva rövare med. Ja, då kan det bli så. Att man kanske inte vet om hur saker och ting går till, det är ju en sak, men när man står och blir förbannad på en stackars tjej bakom en glaslucka som man bytt max två meningar med är ju lite... fel.
Fast just när hon höll på och anklaga mig för att vara den som inte tog in dom hos oss för att träffa läkare kom han som är chef för all vårdpersonal förbi och hörde allt. Så han förklarade i barsk ton för damen hur riktlinjerna hos oss är. Inga särskilda symtom av en olycka som hände för en vecka sen, då ska man inte åka till akuten bara för att "kolla upp sig".
Så är det.

Men det händer lite då och då. Människor blir upprörda för lite vadsomhelst ibland. Oftast är det ju angående väntetider. Och jag kan inte göra nåt. Det är bara att försöka berätta för dom att det är jättemycket att göra just nu och alla jobbar på så mycket de kan osv. Det är ju en ganska ansträngd arbetsplats, så det blir ju lite knepigt ibland. Och det händer så mycket mer än vad som syns. Ibland ramlar det in ambulanser t ex, sånt ser ju inte folk och då undrar de varför det tar så lång tid. Oftast nöjer de sig med att man då förklarar hur läget är, men vissa nöjer sig liksom inte.

Men jag gillar det ändå. Jag gillar stressen ibland. Att ha koll på hundra saker samtidigt. Att kunna hjälpa till. Oftast är ju folk tacksamma. Inte bara patienter utan även andra som man kan hjälpa. Idag fick jag t ex telefonsamtal från länskrim här i stan för att hjälpa till med en grej. Den polisen blev jättetacksam. Sånt är ju bra.

Ja. Jag sover nog gott idag också.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback