Dreams.
Det här med drömmar är ju ett konstigt fenomen.
Fast jag brukar inte drömma några särskilt roliga drömmar, det är nästan aldrig fråga om några rosa elefanter som börjar städa min lägenhet eller grönprickiga giraffer som dansar utan mer bara vanliga saker. Jag är i skolan, jag är på jobbet, jag träffar nån kompis osv, utan att det händer nåt särskilt alls. När jag jobbade för fullt drömde jag inte alls särskilt mycket, troligtvis för att jag jämt var så trött och skulle gå upp så tidigt att jag inte hann drömma nåt. Men nu när jag är student och kan sova rätt länge för det mesta (och det gör jag, sova är bäst), då drömmer jag jättemycket. Särskilt precis innan jag vaknar, sådär vid nio, tio-tiden då man befinner sig mellan dröm och verklighet. Det roliga är att det oftast handlar om något som hänt eller något jag sett precis innan jag gått och lagt mig. De senaste månaderna har jag t ex varit en häftig singelpingla i New York, jobbat med de roliga personerna i Scrubs, åkt och hälsat på en nätvän som har en tendens att fastna i mitt huvud ibland efter man pratat på msn, eller att jag går på en fest i drömmen som jag ska gå på senare på kvällen.
Men efter jag kollat på Sexinspectors och sen somnat nästan direkt, då kändes det rätt skumt att vakna, för jag brukar inte drömma såna drömmar. Drömtydning är inte min starkaste sida, men här kan jag faktiskt gissa själv vad det beror på. Det är helt logiskt. Det är nåt som saknas och då måste man drömma om det istället. Det är ju helt normalt, det har jag hört.
Eller så måste jag sluta titta på konstiga tv-program innan jag somnar helt enkelt.
Fast jag brukar inte drömma några särskilt roliga drömmar, det är nästan aldrig fråga om några rosa elefanter som börjar städa min lägenhet eller grönprickiga giraffer som dansar utan mer bara vanliga saker. Jag är i skolan, jag är på jobbet, jag träffar nån kompis osv, utan att det händer nåt särskilt alls. När jag jobbade för fullt drömde jag inte alls särskilt mycket, troligtvis för att jag jämt var så trött och skulle gå upp så tidigt att jag inte hann drömma nåt. Men nu när jag är student och kan sova rätt länge för det mesta (och det gör jag, sova är bäst), då drömmer jag jättemycket. Särskilt precis innan jag vaknar, sådär vid nio, tio-tiden då man befinner sig mellan dröm och verklighet. Det roliga är att det oftast handlar om något som hänt eller något jag sett precis innan jag gått och lagt mig. De senaste månaderna har jag t ex varit en häftig singelpingla i New York, jobbat med de roliga personerna i Scrubs, åkt och hälsat på en nätvän som har en tendens att fastna i mitt huvud ibland efter man pratat på msn, eller att jag går på en fest i drömmen som jag ska gå på senare på kvällen.
Men efter jag kollat på Sexinspectors och sen somnat nästan direkt, då kändes det rätt skumt att vakna, för jag brukar inte drömma såna drömmar. Drömtydning är inte min starkaste sida, men här kan jag faktiskt gissa själv vad det beror på. Det är helt logiskt. Det är nåt som saknas och då måste man drömma om det istället. Det är ju helt normalt, det har jag hört.
Eller så måste jag sluta titta på konstiga tv-program innan jag somnar helt enkelt.
Kommentarer:
Trackback