Yeah.

Jahaja. Då sitter jag här på min alldeles egna förfest. Det är jävligt roligt ska ni veta. Jag har allsång här. Bästa låtarna att skråla med i är Bittersweet Symphony med The Verve, Let's Leave med The Plan, Vocal med Madrugada, Suicide med The Slaves, Fix You med Coldplay och så en massa andra Coldplay-låtar.
Jag älskar Coldplay. Jag får storhetsvansinne av Coldplay, jag vill springa ut på en regnig gata, sträcka ut armarna och snurra runt runt runt till Coldplay.
Ja, det är roligt här. På festen. Och alla får komma. Varsågoda. Man kanske skulle gått med på Thåström ändå? Eller näää... Fast om ett tag kommer en annan kompis hit. Eller kompis och kompis, det är en internetkompis som jag aldrig träffat. Knappt ens pratat med på internet heller för den delen. Gah, alla dessa internetiga vänner, jag blir galen. Vilka är dom? Vad gör dom? Hur väl känner man varandra egentligen? Varför bor de så långt bort? Hur kommer det sig att vissa av dem kan vända mitt humör totalt upp och ner, till det positiva? Varför drömmer jag om en del som om de fanns i mitt liv på riktigt? Fast det gör de ju på ett sätt, och har gjort i flera år. Det är på ett lite annorlunda sätt bara. Men ändå. Jag blir frustrerad... Fast internet är en bra uppfinning ändå. Tack till den som uppfann det. Halleluja. Underbara människor.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback