Håll käften.
Det är bara vissa personer av den manliga delen som gör mig så otroligt jävla irriterad ibland. Som det här med lägenheten nu då till exempel.
När jag träffade pappa i fredags var jag lite exhalterad och visade bilder eftersom han inte sett nånting av lägenheten än. Och så kom det: "Ja men det var hemskt vad dyr den var. Nu får du allt se till att du bor där länge!"
Ida (trött): "Men vadå. Det är så priserna ser ut i Jkpg och hur länge jag kommer bo där kan varken du eller jag bestämma. Jag kanske träffar någon imorgon som jag vill flytta ihop med."
Och så igår kom äldsta brorsan på besök och då kom det igen, som en spark på smalbenet: "Höhö, fy fan för att köpa en etta för typ en halv mijon det är ju helt sjukt. Får väl hoppas att du får den såld sen också."
Idas (irri): "Håll käften."
Jag fattar liksom inte. Så jävla missgynnsamt på nåt sätt. Och ja, jag håller med dom om att priserna är höga och jag hoppas väl också att jag får den såld sen, men ändå. Aldrig ska man få vara riktigt nöjd. Nejdå, du ska veta att livet kan vara jävligt ibland och går det i nerförbacke nu så kan du ge dig fan på att det kommer en uppförsbacke efter kröken där borta. Det är ungefär så mönstret ser ut hos de två.
Näe, säger jag. Det är fan deras jobb att vara glad för min skull.
Tur att jag är mest lik mamma som såg hur irri jag blev: "Bry dig inte om dom..."
Fast det är inte första gången hon behövt säga så till mig, men jag har lärt mig, typ nu, att inte låta dom göra mig på dåligt humör eller göra så att jag ska få dåligt samvete över mitt val av boendeform.
Nä. De kommer INTE få smaka på äppelpajen jag gjort.
De kan väl åtminstone säga snälla saker först, och Sen säga de negativa. Helst såklart bara snälla. :)
Det är säkert menat som "hoppas nu att allt går bra", men jag förstår absolut din tanke. In case of nästa gång, säg att han ska vara glad att du inte köpt en lägenhet i en större stad för hemskare summa.
Lycka till med nya boendet. Det är superskönt med bostadsrätt och jag tror inte man kommer att förlora några pengar på en sån affär idag.
Ja, de är säkert bara oroliga för dig. Men jag vet hur jävla jobbigt det kan vara att stå ut med män-niskor som är negativa och inte stöttar o är glada..
eline: Jamen precis! Som om de liksom bara måste påpeka för mig att det faktiskt FINNS negativa saker också. Som med allt annat. Men det vet jag ju redan.
Maza: Kanske är det menat som det, kanske inte. Hur som helst så säger de det på helt fel sätt.
K: Ja, jag tror de tycker att jag är lite galen bara för att de själva aldrig skulle göra en sån sak. Så svårt att acceptera att det finns människor som tänker på andra sätt typ. Det har alltid varit min och pappas konflikt t ex. Har han fått för sig att en sak inte går att genomföra, då försöker han inte ens. Så motsträvig, så oförstående. Som nu när lillasyster skaffat kille från västkusten. Då är han helt anti redan från början och säger i princip till henne lägga ner det hela på en gång, för det kommer ju ändå aldrig att funka. Vad vet han om det? De kanske gifter sig. Eller så håller det bara någon månad.
Äh, det är bara att skaka av sig skiten. Jag gillar ju min farsa ändå.
Beratta for dem att min etta i Sthlm kommer ga pa runt millen, da kanske de blir glada att du inte ska bli 08:a istallet.
Hota med att alternativet är en sliten hyrestvåa i det mörkaste Råslätt. Då kommer nog saken i ett helt annat läge
Jenny: Jo, det är ju lite skillnad. Men ändå.
Farsan Baloo: Huuuh, ja. Nej, dit hade jag inte fått flytta om jag så ville det själv.