LW.

Äldsta brodern ringer på eftermiddagen och frågar med sin lenaste röst ifall jag har lust att komma på middag hem till honom och hans sambo ikväll. Eller fästmö kanske det heter nu när de förlovat sig, men det låter ju som 1906. Ja i alla fall, det är ju himla schysst. Och hans tjej är så himla trevlig och bra. Vi har egentligen inte hunnit lära känna varandra så bra för de blev ihop ett litet tag innan jag flyttade till Örebro och sen har det gått ganska fort och nu är de förlovade. Så jag har egentligen bara träffat henne på några halvstela släktkalas ungefär. Förutom den gången förra sommaren då vi av en slump sågs ute i Växjö i fyllan och villan. Då bestämde vi att jag skulle med henne och en till på Winnerbäck dagen efter. Det var grymt bra. Ikväll bestämde vi att vi ska göra om det den här sommaren.
Nåja. Sen ska jag åka hem igen och när jag sätter mig i bilen sätter jag på P3, då råkar det vara just Winnerbäckkonsert i P3 Live. Coooolt. Jag blev helt till mig och kände mig lite lycklig där en stund. Tom motorväg, stjärnklar blå himmel och Winnerbäck. Jajemänsan.

Jag kan inte hjälpa dig opp
Kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
Du har en annan röst, annan färg
Ett annat land med andra klockor som ringer
Jag tar mig inte in i dina dunkla rum



Fast det där gick över litegrann när jag väl var hemma igen. Men då upptäckte jag istället att det fanns en väldigt stor fullmåne ute. Var tvungen att gå ut en liten bit på vägen och ta en bild på månen som lyser över min skog.
Fast en sånhär bild gör knappast månen rättvis, i verkligheten var det grymt.
18932-132

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback