Kosovo.

På torsdag åker jag hem till Småland för att fira lite påsk. Fast jag kommer att komma hem till ett tomt hus eftersom mina föräldrar, lillasyster och lite annat folk är i Kosovo. De är med i ett slags nätverk tillsammans med kyrkan i byn jag kommer från som hjälper en flyktingfamilj som under en period höll sig gömda nära oss. Mina föräldrar är inte ett dugg kristna, men de har en sund och human syn på saker och ting. Den är här familjen är världens sötaste lilla familj och de skickades helt plötsligt hem under fruktansvärda förhållanden. Hur tänker man om man skickar tre polisbilar hem till en liten småbarnsfamilj där alla lider av posttraumatiskt stresssyndrom klockan fem på natten, lyser in med starka ficklampor genom fönstren, ger dem 30 minuter att packa sina saker för att sedan åka till Jönköping och därifrån åka ett chartrat plan tillbaka till Kosovo där de inte har någonting kvar att åka tillbaka till? Human flyktingpolitik? Nej, det har vi inte i det här landet i alla fall.

Nåja. Mamma ringde nyss och berättade att de har det jättebra. Alla är glada att se dom och det mesta är ganska bra. Dock hade lilla mamma stukat foten. Ajaj.


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback